Ordens kraft: varför uppfattar människor vetenskapskommunikation som trovärdig?

Forskningsprojekt, 2026 – 2027

”Kunskap bärs alltid av språket” Annelie Bränström-Öhman 

Tillgång till och förståelse för vetenskaplig kunskap spelar en central roll för välgrundade beslut, inte minst inom samhällsrelevanta områden som hälsa, miljö och teknik. Globala händelser, som pandemin till exempel, har visat hur viktigt det är att kommunikation av vetenskap till allmänheten uppfattas både förståelig och trovärdig. Även om allmänhetens förtroende för forskare globalt sett fortfarande är starkt, uppfattas vetenskapskommunikation i dag inte alltid som pålitlig och trovärdigt. I dag kommuniceras vetenskaplig kunskap genom en stor mängd plattformar, allt från nyhetsmedier till sociala medier och dessutom genom en stor mängd författare. Det är inte alltid lätt för allmänheten att skilja pålitlig vetenskaplig information från vilseledande påståenden, vilket öppnar dörren för desinformation och konspirationstänkande. Studier har undersökt varför människor litar på eller misstror vetenskap, ofta med fokus på politiska åsikter, sociala identiteter eller attityder till experter. Men mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt själva kommunikationen – det faktiska språket som används för att presentera vetenskaplig kunskap. Ändå kan orden i sig spela en viktig roll i hur information förstås, och om den uppfattas som pålitlig. 
Detta projekt undersöker hur språket påverkar allmänhetens förståelse och förtroende för vetenskaplig kommunikation. Små språkliga ledtrådar kan forma hur man tolkar och reagerar på vetenskapliga påståenden. Till exempel kan forskare påverka hur forskningen uppfattas genom att beskriva sina resultat som viktiga, preliminära, eller överraskande. När forskare kommunicerar med allmänheten kan de också framstå som ödmjuka, arroganta, eller trovärdiga baserat på hur de uttrycker sig. Med andra ord, hur vetenskaplig kommunikation uppfattas verkar också bero på hur den är formulerad, men tyvärr vet vi fortfarande förvånansvärt lite om hur dessa avgörande språkliga val påverkar allmänhetens reaktioner. 
En annan viktig faktor som påverkar hur informationen uppfattas är vem som står bakom den, författaren. Författarskap kan interagera med språkliga val: samma vetenskapliga budskap kan tolkas på olika sätt beroende på om det är en forskare, journalist, myndighet eller artificiell intelligens som talar. I en tid när AI kan generera övertygande texter, så är det särskilt angeläget att förstå hur författarskap påverkar förståelse och förtroende för vetenskap. Men det finns också en tredje faktor: människors syn på vetenskapens natur och hur vetenskaplig kunskap skapas. Dessa så kallade epistemiska uppfattningar, kan påverka människors respons på vetenskapskommunikation, särskilt när det gäller ämnen som kan vara något kontroversiella. Med andra ord, hur kan språk, författare, och människors egna uppfattningar om vetenskap påverka förtroendet från allmänheten? 
För att undersöka dessa frågor kommer projektet att genomföra en serie storskaliga experimentella undersökningar med tusentals deltagare från flera länder. Deltagarna kommer att läsa korta populärvetenskapliga texter där språkliga drag och författarskap systematiskt varieras. Genom att analysera hur människor reagerar på texterna kommer projektet att kunna ge viktig evidens om varför människor uppfattar vetenskaplig kommunikation som trovärdig eller inte, och ge konkreta rekommendationer kring hur forskare bättre kan kommunicera med allmänheten. I en värld där offentliga beslut i allt högre grad är beroende av vetenskaplig kunskap, är det viktigt att förstå ordens kraft.