SARACUS - Användning av satellitdata och HF-radar för att mäta ytströmmar samt detektera fartyg i Skagerrak
Forskningsprojekt, 2014
Det finns i dag mycket få mätningar av havsströmmarna i haven runt Sverige. De data som finns är oftast baserade på punktmätningar. Det innebär att ett instrument placeras ut på en plats i havet och mäter strömmens hastighet och riktning. Dessa mätningar är bra eftersom man får högupplöst information men nackdelen är att mätningen bara sker i en punkt. Det finns också så kallade ”drifters” som man kan låta driva med strömmen samtidigt som instrumentet ger information om strömmens hastighet och riktning men enbart där instrumentet befinner sig. Vad som i dag saknas är strömmätningar över ett större område, ett fält, som fås vid samma tillfälle. Med sådan information om havsströmmar kan man på ett mer tillförlitligt sätt bland annat göra driftprognoser för oljeutsläpp och tappade föremål som till exempel containrar. Sökområdet för var man ska leta efter en saknad person som fallit i vattnet kan minska avsevärt med bättre information om ytströmmarna. Sådan här typ av ytströmsdata kan också användas som indata till havsmodeller. I havsmodeller så modelleras ytströmmen i dag men det är ett problem att det finns så få mätningar att validera modellerna med. För att få information om ytströmmens beskaffenhet över ett större fält kan man istället använda sig av satelliter. Genom att använda speciella algoritmer, beräkningsformler, kan man uppskatta ytström över ett stort område för varje passage som satelliten gör. Problemet är dock även här bristen på mätningar att jämföra satellitdata med. HF-radar (Hög-Frekvent radar) är ett instrument som placeras på land nära strandkanten och som sänder ut radiosignaler över havet. Signalerna kan färdas upp till 200 km och reflekteras av havsvågorna. Den reflekterade signalen tas emot av en antenn och ger realtidsinformation av ytströmmens hastighet och riktning över hela detta fält. Med informationen från HF-radar är det möjligt att validera ytströmmen som ges av satellitdata.Med både satellitradar och HF-radar kan man upptäcka och spåra fartyg eftersom den utskickaderadiosignalen reflekteras mot fartygsskrovet. De system som används idag, mikrovågsradar, har en relativt kort räckvidd och därför sker det nu utveckling inom detta område för att upptäcka fartyg bortom horisonten, vilket är möjligt att göra med både satellit och HF-radar. Ett annat system som används för att veta var fartyg befinner sig är AIS (Automatic Identification System) men en förutsättning är att systemet ombord är påslaget.
Deltagare
Leif Eriksson (kontakt)
Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Radarfjärranalys
Gisela Carvajal
Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Radarfjärranalys
Lars Ulander
Mikrovågs- och optisk fjärranalys
Monika Wozniak
Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Radarfjärranalys
Samarbetspartners
SMHI
Norrköping, Sweden
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Stockholm, Sweden
Finansiering
Rymdstyrelsen
Projekt-id: 226/13
Finansierar Chalmers deltagande under 2014
Relaterade styrkeområden och infrastruktur
Hållbar utveckling
Drivkrafter
Grundläggande vetenskaper
Fundament