Knapphetens och överflödets psykologi

Forskningsprojekt, 2012 – 2017

En tillväxt som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar kräver att både natur- och human-resurser kan hanteras på ett sätt som är ekonomiskt effektivt och samtidigt acceptabelt för allmänheten. De grundläggande förutsättningarna för en sådan tillväxt är till stor del psykologiska. Trots detta vet vi mycket lite om hur människor verkligen reagerar på de ändrade omständigheter som följer på upp och nedgångar i konjunkturen. Kunskap saknas om hur, varför och under vilka omständigheter människor reagerar på knapphet och överflöd av resurser. Mycket lite har publicerats i ämnet. I litteraturen definieras resursknapphet vanligen i mycket förenklade termer och överflöd av resurser har ignorerats helt. Få studier har systematiskt undersökt de underliggande kognitiva mekanismer som kan tänkas styra hur subjektiva uppfattningar av knapphet och överflöd formas. I projektet utgår vi från antagandet att storleken på en resurs inte bedöms på ett ekonomiskt rationellt sätt. Vi antar istället att människor skapar sig en egen subjektiv uppfattning av tillgängliga resurser genom att jämföra vad man har med hur mycket man tidigare haft, och med hur mycket man tror att man kommer att ha i framtiden. Vi antar också att människor jämför sig och sina resurser på ett socialt sätt; de jämför vad de har, har haft och kommer att få med vad andra har, har haft och kommer att få. Dessutom tror vi att både materiella och psyko-sociala resurser vägs in i en sådan bedömning. I projektet adresseras tre sammanflätade forskningsfrågor: -Vilka är de viktigaste faktorerna bakom uppfattningar om knapphet och överflöd och hur kan dessa mätas? -Hur jämförs resurser över tid och mellan människor, vilka jämförelser påverkar uppleveler av knapphet och överflöd och hur beror detta på typen av resurs? -Hur kan allmänhetens acceptans av nödvändiga lagar, regler och policy-åtgärder påverkas på ett för samhället positivt sätt? Hur hänger sådan acceptans ihop med människors uppfattningar av knapphet och överflöd? Baserat på en serie enkäter och experiment kommer vi i en första fas av projektet att konstruera en teoretisk modell som tar hänsyn till ekonomiska så väl som psyko-sociala resurser och jämförelser som människor använder för att forma en uppfattning om knapphet och överflöd. Efter förstudier kommer vi sedan att förfina denna modell genom att undersöka ett representativt urval på Island där befolkningen först genomgått en kraftig uppgång med överflöd som följd och sedan en djup ekonomisk kris med knapphet som följd. Resultaten kommer sedan att jämföras med motsvarande från ett svenskt urval. I en andra fas kommer vi att genomföra en serie experiment för att ta reda på hur människor påverkas av upp och nedgångar i sina resurser. I en tredje fas kommer vi sedan att använda resultaten från första och andra fasen för att undersöka hur allmänhetens acceptans av nödvändiga lagar, regler och policy-åtgärder påverkas av upp och nedgångar i tillgängliga resurser, dvs av knapphet och överflöd. Projektets samhällsnytta bör ses i ljuset av de sociala och miljömässiga problem vi ser i kölvattnet av global uppvärmning, råvarubrist och ekonomiska kriser.