Inducerade innovationskaskader och utformningen av nya hållbara processer for planering och policy: en studie med modellering och empiri av utvecklingen kring vägkorridorer

Forskningsprojekt, 2015 – 2018

ATT FÖRSTÅ OCH HANTERA "INNOVATIONSKASKADER" KRING NYA VÄGAR - EN VIKTIG NYCKEL TILL HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Inför byggandet av nya vägar så uppskattas det mycket trafik som kommer att nyttja den nya vägen så att man kan designa och dimensionera lösningen på bästa sätt. Framtiden motsvarar emellertid sällan prognoserna, och det är kanske inte så svårt att gissa vad detta beror på: närvaron av en väg stimulerar i sig fram mer trafik. Detta brukar man kalla "indicerad efterfrågan" eller "inducerad trafik." Det finns idag stora problem med att uppskatta den inducerade trafiken, och detta leder till feldimensionerade vägar och annan infrastruktur. Det leder även till problem med trafikstockningar, överbelastning, okontrollerad tillväxt av städer (så kallad "urban sprawl") och så vidare. Detta med trafikvolymer är viktig del av problematiken med inducerad trafik, inte minst ur hållbarhetssynpunkt. Men det finns ett bakomliggande problem här och detta måste man gå till botten med för att verkligen få ett grepp om detta. Om man gör det så får man på köpet dessutom en helt ny uppsättning möjligheter! Ökad trafik är nämligen bara en enda aspekt av en hel kaskad av innovationer som sparkas igång varje gång en större väg byggs. Effekterna är både kvalitatitiva och kvantitativa. Det är inte bara en fråga om mer eller mindre trafik, utan även om vilka aktiviteter som uppstår, hur vägen verkligen används, vilka nya mönster av bebyggelse och transporter som uppstår, och vad detta i sin tur leder till. Samhällets alla små och stora aktörer nämligen föga om vilka planer som planerarna hade med vägen och vilka prognoser de gjorde. De tenderar att se helt andra möjligheter! Mark där man trodde att industri skulle slå sig ned är kanske, i en annan tid (vilket det brukar vara vid det laget som vägen invigs), betydligt mer attraktiv för handel till exempel. Denna markanvändning genererar en helt annan typ av trafik och transporter, och den organiserar sig på ett helt annat sätt. Hela det samhälleliga och rumsliga nätverket omformas: var man vill bo, var man arbetar, vart transporter tar vägen, och så vidare. Och så fortsätter det: en innovation frambringar flera nya - och det blir en kaskad av innovationer. Planering av nya vägar tar idag inte den här sortens processer med i beräkningen och det innebär inte bara att man har ett dåligt grepp om trafikvolymer: det innebär även att man reducerar ned vägbyggandets betydelse till en enda sak: att förse samhället med transportkapacitet. Istället för att se vägbyggande bara som en källa till transportkapacitet så ser vi det även som en motor i regional utveckling. Vägbyggandet blir då en nyckel till en HÅLLBAR sådan utveckling eftersom det kan användas för att styra dynamiken. För att lyckas med detta måste vi bryta ny mark. Vi måste förstå hur dessa kaskader ser ut och hur de fungerar. Hur svarar samhällets aktörer - i verkligheten och i detalj - på att man bygger nya vägar? Detta tänker vi göra på tre intimt sammanlänkade sätt: 1) Genom att analysera stora databaser med geografisk information från vår samarbetspartner Norskt Vegvesen. Vi kommer att analysera en mängd historiska exempel på vad som har hänt runt omkring nya vägbyggen. 2) Genom att bygga modeller som låter oss testa hypoteser om hur dessa kaskader fungerar genom att jämföra med våra empiriska undersökningar. 3) Genom att väva in nya idéer och teorier om innovation i komplexa system i de modeller och lösningar som vi tar fram. De modeller som vi utvecklar kommer att användas för att testa scenarier och som diskussionsunderlag i planeringsprocesser. De kommer även att designas som interaktiva spel där vi kan testa prototyper till en ny generations planeringsprocesser: processer där vägbyggandet ses som en del i en mycket större samhällelig process med inverkan på sociala och miljömässiga faktorer. Projektet siktar därför på att bidra till ett mer hållbart samhällsbyggande på två sätt: 1) MER OMEDELBART genom att ta fram modeller som kan användas i nuvarande planeringsprocesser, till exempel för att förstå trafikvolymer bättre, men också för att bredda tänkandet kring planeringsarbetet. 2) MER LÅNGSIKTIGT genom att testa och kartlägga hur en ny generation av planeringsprocesser skulle kunna se ut ? processer där man tar in alla dessa faktorer i beräkningen och där man ser vägbyggandet som ett sätt att utveckla städer och regioner på ett hållbart och ändamålsenligt sätt.

Deltagare

Finansiering

Relaterade styrkeområden och infrastruktur

Hållbar utveckling

Drivkrafter

Publikationer

Networks of urban interaction - Growth and centrality in the complex geography of urban activity

Preferential centrality - a new measure unifying urban activity, attraction and accessibility

Mer information

Senast uppdaterat