DIG IN - DIGitaliserat välbefINnande
Forskningsprojekt, 2015
– 2016
DIG IN vill visa hur välbefinnande hos montörer kan mätas digitalt och demonstrera hur data kan användas och presenteras i real-tid. Fyra tekniska lösningar som mäter bio-data (hjärtrytm, EEG, aktivitet, temperatur) kommer testas i 12 lab-experiment för att undersöka hur operatörens produktivitet och upplevelse påverkas av yttre faktorer (ljud, ljus och stations layout). DIG IN kommer analysera teknikerna för att se vilken data det går att få fram och hur den kan användas och visualiseras för att förbättra montörens arbete ur ett hälsoperspektiv.
DIG IN vill besvara följande frågeställning inom projektet: Hur kan man förbättra produktiviteten genom att förbättra och visualisera välbefinnandet hos operatören?
Målet är att presentera en demonstrator där välbefinnande kan mätas digitalt på ett enkelt och relevant sätt. DIG IN kommer att bjuda in experter från ’Människan i produktionssystemet’ till en endags workshop för att få feedback på den valda lösningen.
Projektidé
Med framväxande ny teknik finns många möjligheter men också flera utmaningar. Att hantera framtidens produktionssystem innebär att framgångsrikt hantera interaktionen mellan människa och den tekniken. För att skapa hållbar produktion är det viktigt att behålla konkurrenskraft och undvika kostsam personalomsättning och kunskapsdränering.
Produktionssystemet måste vara en attraktiv arbetsplats för en arbetskraft med varierande ålder, erfarenhet och hälsoproblem. Företagen måste därför ta vara på och uppmärksamma personalens välbefinnande och subjektiva upplevelse annars riskerar de att förlora möjlig arbetskraft till konkurrenter eller andra branscher. Vid införandet av ny teknik finns flera risker och ofta resulterar implementeringar i mer arbete för operatören (teknikdriven utveckling utan hänsyn till människan som ska använda produkten) vilken resulterar i ökad stress, ökad irritation, minskad glädje och nöjdhet över arbetssituationen.
För att stötta interaktionen och optimera prestationen är det viktigt att förstå hur operatören tänker. Ett sätt att studera detta på är att studera hur operatörens upplevelse påverkar hans/hennes produktivitet. DIG IN vill mäta upplevelsen av en montering genom kontrollerade lab-experiment där det går att undersöka påverkan av yttre faktorer.
Genom att mäta hjärtrytm, återhämtning, stress, sömnrytm och påverkan av till exempel ljus och ljud kan värdefull information samlas in och användas för att designa framtidens arbetsplats där social hållbarhet och välbefinnande är nyckelord. Chalmers har tillsammans med företaget CGM valt ut fyra tekniska lösningar som skall testas. Önskade effekter är ökad monteringskvalitet, minskad monterings-tid samtidigt som monteringsarbetet skulle uppfattas som ett mer attraktivt arbete. Visualiseringen skulle också göra det enklare att förebygga hälsoproblem, minska sjukskrivning på arbetsplatsen och underlätta vid resursallokering.
De fyra tekniker som vi vill använda i projektet är handledsmätaren från Empatica som mäter stressnivå, ett pannband som mäter hjärnans aktivitet, en andningsmätare och en aktivitetsmätare. Tidigare experiment har visat att tid och stations layout påverkar operatörens produktivitet och upplevelse av en montering. I de studierna användes självskattning och föregångaren till Empatica för att mäta operatörens upplevelse av monteringen. Genom att ytterligare testa denna mätare samt tre andra av oss identifierade intressanta tekniker kan vi gå vidare och se vad som är relevant att mäta och visualisera i en monteringssituation.
Projektledare: Sandra Mattsson, Chalmers tekniska högskola
Projektet är en del av Produktion2030
Deltagare
Sandra Mattsson (kontakt)
Chalmers, Industri- och materialvetenskap, Produktionssystem
Åsa Fasth Berglund
Chalmers, Industri- och materialvetenskap, Produktionssystem
Samarbetspartners
CGM Group
Borås, Sweden
Finansiering
VINNOVA
Projekt-id: 2015-04500
Finansierar Chalmers deltagande under 2015–2016
Relaterade styrkeområden och infrastruktur
Hållbar utveckling
Drivkrafter
Produktion
Styrkeområden