Kan lågt innehåll av jod och selen i vegetariska och veganska livsmedel påverka sköldkörtelns funktion hos gravida och hämma utvecklingen hos barnen?

Forskningsprojekt, 2020 – 2022

Enligt livsmedelsverket får den som äter varierad kost lättare balans mellan alla näringsämnen som kroppen behöver. Men, medan fisk och skaldjur innehåller flera hundra µg jod/kg, innehåller växtbaserade livsmedel sällan så mycket som 50 µg/kg.  Det drabbar framför allt personer med preferens för vegetarisk eller vegansk kost. En uppsjö med nätsidor propagerar för vegansk kost för alla, men informerar sällan om behovet av extra jod, selen och olika vitaminer. Även prefabricerad mat innehåller ofta låga halter av både jod och selen och många människor, fr a unga, använder inte längre joderat salt, som är en viktig källa.
 
Jod och selen är nödvändiga spårelement som framför allt behövs för produktion av kroppens sköldkörtelhormoner och därmed för barnets tidiga utveckling. Förutom låga halter av många mineraler och vitaminer består vegetarisk kost ofta av så kallade goitrogena livsmedel, t ex kål, raps, och sojaprodukter, som innehåller ämnen som hämmar sköldkörtelns funktion och kan förvärra symtomen vid hypotyreos (försämrad hormonproduktion). Uttalad brist på sköldkörtelhormoner kan leda till struma, missfall, sämre tillväxt i unga år och sämre kognitiv förmåga, i mycket allvarliga fall s.k. kretinism, d.v.s. svårare utvecklingsstörning och påverkan på skelettet. Selen ingår även i kroppens försvar mot oxidativ stress och behövs även därför för barns tidiga utveckling.
 
En stor europeisk så kallad metastudie rapporterade nyligen att även mycket måttlig brist på jod tidigt i livet kan medföra sämre kognitiv utveckling hos barn. Jodberikat salt infördes 1936 i Sverige för att motverka struma, som då var vanligt förekommande och utgjorde ett betydande hälsoproblem. Även idag är joderat salt främsta källan, men användningen tycks minska i och med att många andra typer av salt, som ofta har betydligt lägre halt jod, har blivit populära. I den första och enda studien rörande jod-status hos gravida kvinnor i Sverige (Värmland och Uppsala) var medianhalten jod i urin (UIC) 98 µg/L, vilket är långt under tillräcklig halt för gravida och ammande kvinnor. Eftersom den jod som inte används direkt i kroppen utsöndras snabbt i urinen, används jod i urin för att identifiera jodbrist framför allt på populationsnivå, eftersom variationerna hos en enskild individ är stora. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar 150-250 µg/L i urin under graviditet och amning.
 
Jordarna i Sverige, liksom stora delar av Norden och många andra områden i världen, är även selenfattiga, vilket ger lågt intag via spannmål, grönsaker och rotfrukter. I Finland har man satt till selen i mineralgödsel och på så vis ökat befolkningens intag. Något sådant har inte införts i Sverige, och våra livsmedel berikas inte med selen. Selenstatus status mäts heller inte rutinmässigt under graviditeten.
 
Det övergripande syftet med detta 3-åriga forskningsprojekt är att klargöra om jod- och selenstatus hos gravida kvinnor i Sverige påverkar barnens utveckling och hälsa. Detta kommer att studeras i mammor och deras barn inom det så kallade NICE-projektet i Norrbotten, inom vilket gravida kvinnor, som avser föda på Sunderby sjukhus, och deras barn undersöks vid upprepade tillfällen, barnen upp till 4 års ålder. Blod- och urinprover tas på mammorna i graviditetsvecka 28 och sedan vid födelsen (navelsträngsblod) och vid 4 månader och 4 års ålder. Preliminära data från analys av urinproverna i graviditetsvecka 28 indikerar allvarlig brist på både jod och selen under graviditeten. Eftersom det är viktigt att undersöka möjliga negativa hälsoeffekter av detta söker vi nu medel för att följa upp koncentrationen av jod och selen i urin- och blodprover från barnen (4 månader och 4 år), samt i bröstmjölk en månad efter nedkomsten, och sedan utvärdera eventuell inverkan på sköldkörtelhormoner (plasma TSH, T4, T3 under graviditet, 4 månader och 4 år) och tillväxt (foster och barn). Vi gör även tester för neuropsykologisk utveckling (kognitiv förmåga, beteende) vid 4 år. Detaljerad information om kostintag (inklusive typ av salt) för gravida och spädbarn fås genom upprepade frågeformulär. Svaren ska utvärderas i relation till halterna av jod och selen i blod och urin för att spåra vilka specifika livsmedel eller kostpreferenser som är viktigaste källorna, eller ger låga värden (eventuellt vegetarisk och vegansk kost). Resultaten är avgörande för att bedöma behov av nya kostråd och produkter, t ex berikning av mjöl, vilket sker i Danmark.