En viss mängd fluor är bra för barns tandhälsa men tycks kunna störa barnets övriga utveckling

Forskningsprojekt, 2020 – 2022

Fluorid är inte nödvändigt för organutveckling eller funktionen av olika organsystem. Trots detta så finns det tydliga bevis på att en begränsad mängd fluorid är bra för tandhälsan och skyddar mot utvecklingen av karies. Höga halter av fluorid har å andra sidan visats ha skadlig inverkan på tänder och även på ben. Vi exponeras för fluorid via konsumtion av naturligt förorenat dricksvatten och flaskvatten, via kosten (t ex bordssalt, fisk och te) och via olika tandprodukter. I vissa länder, till exempel i USA, tillsätter man fluorid till dricksvatten (0,7-1,2 mg/L) för att främja tand- och benhälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) och Sveriges riktvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/L för att undvika risken för missfärgning och skador på tänder. Det finns dock många brunnar, framför allt privata, som innehåller mycket högre halter. Ny forskning har antytt att exponering för fluorid under den tidiga utvecklingen kan påverka nervsystemet negativt och ge upphov till sänkt intelligens och förändrat beteende. Det bör dock poängteras att det vetenskapliga underlaget fortfarande är mycket osäkert, men trots detta har denna information spridits via sociala medier och skapat stor oro även för exponering av låga halter av fluorid, speciellt bland föräldrar. Samtidigt visar statistiken att karies blir alltmer frekvent även hos små barn. I dagsläget finns det inga svenska studier som har mätt exponeringen för fluorid, varken hos barn eller hos deras föräldrar. Därför finns ett stort behov av mer forskning, framför allt vad gäller fluorets möjliga negativa sidor. Det övergripande syftet med detta projekt är att klargöra hur exponeringen för fluorid tidigt i livet kan påverka barns utveckling och hälsa. Detta kommer att studeras i ca 650 mammor och deras barn i en nyetablerad studie i Norrbotten, Sverige. Exponeringen för fluorid kommer att bestämmas genom mätningar i urin från mammorna under graviditeten och från barnen vid 4 månader och 4 års ålder. Därefter kommer halterna av fluorid i urin att relateras till detaljerad kostdata (via upprepade enkäter) för att identifiera källor till förhöjda fluoridhalter i urin. Vi kommer även att utreda om det finns några samband mellan fluoridexponering och i) barnens kognitiva förmågor och beteende vid 4 års ålder, ii) utvecklingen av barnens immunsystem och utveckling av allergi, och iii) födelseutfall (födelsevikt och för tidig födsel) och tillväxt upp till 1 års ålder. Vi kommer även att utreda om sambanden skiljer sig beroende på barnens kön och näringsstatus (framförallt selen, jod och vitamin D). Resultaten av denna forskning kommer att bidra med viktig information för ett flertal svenska myndigheter (t ex Livsmedelsverket, KEMI, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket) som genom denna forskning kommer att kunna ge vetenskapligt grundande råd och rekommendationer till allmänheten angående fluoridintag och till producenter av fluorinnehållande produkter. Resultaten kommer även att vara viktiga för 1) att skapa ett underlag för en eventuell revidering a riktvärdet för fluorid i dricksvatten, 2) skapa en grund för ett fastställande av ett tolerabelt dagligt intag av fluorid via mat och dricksvatten, vilket inte finns dagsläget, och 3) för att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling som bland annat vill säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning och hälsosamt liv och välbefinnande för alla i alla åldrar.