En jämförelse av olika beställningspunktssystem
Rapport, 2010
Vid användning av det traditionella beställningspunktssystemet med fast ekonomisk or-derkvantitet, det så kallade (s,Q)-systemet, bortser man från att lagersaldot i medeltal alltid är mindre än beställningspunkten när beställning görs. Följaktligen är den eko-nomiska orderkvantiteten egentligen för liten eftersom det omsättningslager som order-kvantiteten förorsakar då blir mindre än motsvarande halva orderkvantiteten. En mer korrekt orderkvantitet kan erhållas genom att justera den ekonomiska orderkvantiteten med hjälp av tre olika metoder. Det kan åstadkommas genom att öka den ekonomiska orderkvantiteten med ett beräknat medelöverdrag, dvs med medelvärdet av skillnaden mellan beställningspunkt och lagersaldo vid beställningstillfällena, genom att addera till medelefterfrågan under ett halvt inspektionsintervall eller genom att beräkna order-kvantiteten som skillnaden mellan en återfyllnadsnivå och aktuellt saldo vid beställ-ningstillfället. Det senare alternativet utgör det beställningspunktssystem som kallas (s,S)-systemet. Syftet med den studie som redovisas här är att analysera i vilken utsträckning och under vilka omständigheter kapitalbindning och lagerstyrningskostnader påverkas av att man använder någon av de tre justeringsmetoderna. Syftet är också att analysera vilken av metoderna som är mest effektiv.
Av de erhållna resultaten framgår att en viss minskning av lagerstyrningskostnaderna kan uppnås genom att använda någon av de tre justeringsmetoderna. Minskningen är emellertid tämligen försumbar med ett visst undantag för fall med små ekonomiska or-derkvantiteter. De tre justeringsmetoderna medför en viss ökning av kapitalbindningen i lager, speciellt då efterfrågan är hög och jämn. Resultaten visar också att det inte finns några skillnader av intresse mellan de olika justeringsmetoderna, vare sig med avseende på kapitalbindning eller på lagerstyrningskostnader. Den på basis av erhållna resultat enda påtagliga skillnaden mellan beställningspunktssystem med fast ekonomisk orderkvantitet och de tre justeringsmetoderna är att orderkvantiteterna med justerings-metoderna blir större, speciellt när den ekonomiska orderkvantiteten är liten.
Den slutsats man kan dra av de i studien erhållna resultaten är att det vid praktisk an-vändning av beställningspunktssystem inte finns någon anledning att välja något annat beställningspunktssystem än det traditionella (s,Q)-systemet med fast ekonomisk order-kvantitet med undantag för fall med mycket små ekonomiska orderkvantiteter.
Beställningspunktssystem
lagerstyrning