I fokus: Hållbar sanering av förorenade områden. Tankar hos myndighetspersoner och allmänheten

Rapport, 2013

Vad är ”hållbar” sanering av förorenade områden? Det finns ett allmän strävan från ansvariga myndigheters sida att saneringsåtgärder ska ske på ett ”långsiktigt hållbart” sätt. Inom forskningsprojekt vid FRIST kompetenscentrum på Chalmers är ett verktyg för att utföra hållbarhetsbedömningar för saneringsåtgärder under utveckling. Hållbarheten utvärderas genom multikriterieanalys som använder sig av tre ofta använda dimensioner av hållbarhet: ekologi, ekonomi och social-kulturell. Som hjälp för identifieringen av relevanta kriterier för den sociala dimensionen har vi använt fokusgruppsmöten för att fråga allmänheten och myndighetspersoner hur de ser på effekter och resultat av saneringar – vad är viktigt och vad är mindre viktigt för dem? Fem fokusgruppsmöten har genomförts, dels två med myndighetspersoner i en storstadsregion och en landsbygdsregion i Sverige och tre möten med representanter från allmänheten i samma regioner. Rapporten redovisar metoden samt analys av det insamlade materialet. Resultat gällande allmänheten var att dessa deltagare associerar förorenade områden med deponier, gamla industrier, gifter, Teckomatorp, spridning och läckage och i mötena uttrycker deltagarna att information, öppenhet och delaktighet är viktiga aspekter av saneringsprojekt. Att ta ansvar för kommande generationer, att den som har förorenat står för saneringskostnaden och att saneringen utförs säkert, har också framkommit som viktiga aspekter. Vad gäller effekter av olika saneringsmetoder så ser man för- och nackdelar med flera av metoderna, dock är man enat skeptisk till att upprätta miljöriskområden. Myndighetspersoner förknippar hållbar sanering med ett resultat som håller över lång tid och saneringar med fler alternativa lösningar till borttransport av massor till deponier, det senare eftersom man ser en målkonflikt i sanering kontra transporter. De tycker även att risker bör vara i fokus vid en hållbar sanering och projektet skall utföras så att man har en öppen dialog med berörda parter inklusive myndigheter. I rapporten dras slutsatsen att det är viktigt att kommunicera vem som betalar saneringen, och att ge information om säkerhet och hälsoaspekter, både gällande slutresultat och framförallt genomförandet av saneringen till allmänheten. Något som tydligt har framkommit i detta arbete har varit vikten av att ge tydlig och öppen information, ha en öppen dialog med allmänheten och till och med att eventuellt bjuda in allmänheten till en deltagandeprocess omkring förorenade områden.