Klimatomställning Göteborg 2.0. Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:2
Rapport, 2014

Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer på klimatområdet och för att nå en hållbar utsläppsnivå år 2050 har följande etappmål antagits ”2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person”. Denna målformulering förutsätter att inte bara de lokala utsläppen beaktas utan även de utsläpp som våra konsumtionsmönster orsakar utanför de geografiska gränserna. Syftet med den här rapporten är att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns för att nå hållbara utsläppsnivåer till år 2050. Den centrala frågan i den här studien är vilka teknik- och livsstilsförändringar som skulle kunna resultera i utsläppsnivåer på under två ton per år 2050. En annan viktig del av analysen är hur dessa radikala minskningar skulle kunna påverka människors välbefinnande. Medelgöteborgaren orsakade enligt vår metodik utsläpp på ca 7,4 ton koldioxidekvivalenter 2010. För att få indikationer om möjligheterna att nå uppsatta utsläppsmål har tre olika scenarier analyserats. Dessa bygger på en lång rad antaganden. Scenariot Business as usual (BAU) syftar till att illustrera hur situationen år 2050 skulle kunna se ut om klimatpolitiken, den tekniska utvecklingen och konsumtionstrenderna fortsätter på samma sätt som de senaste decennierna. Scenariot bygger på antaganden till 2050 om fortsatta effektiviseringar av bland annat bilar (totalt 20 %) och flygande (40 %), men också en ökning av elanvändningen (+25 %), bostadsytan (+58 %), köttkonsumtionen (+ 50 %) och flygandet (+ 350 %). Scenariot Dagens Klimatpolitiska Inriktning (DKI) utgår från att man har lyckats med de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik, det vill säga kraftiga utsläppsminskningar från energisystemen (- 65 %) och en helt fossilfri vägtrafik till 2050. Scenariot Klimatomställning (KLIMAT) omfattar tillräckliga förändringar för att komma under två tons utsläpp per person till år 2050. Utöver förändringarna i DKI omfattas även bl. a. halverad energianvändning i bostäder, halverad konsumtion av nöt- och griskött, flygresande som på 2000 års nivå, ökad tjänstekonsumtion samt arbetstidsförkortning med 25 procent. Enligt våra beräkningar för Business as usual (BAU) så skulle medelgöteborgarens utsläpp öka från dagens ca 7,4 ton till ca 10 ton år 2050. Den tekniska utvecklingen och klimatpolitiken förmår här inte att motverka klimatbelastningen som följer av de ökande konsumtionsvolymerna. Scenariot Dagens Klimatpolitiska inriktning (DKI) indikerar att medelgöteborgarens utsläpp minskar till knappt 5,5 ton år 2050. Utsläppen från bil, el och uppvärmning elimineras nästan helt. Utsläppen från mat (främst från rött kött) och framförallt från flyg ökar eftersom vi här antar att det inte finns styrmedel som begränsar konsumtionsvolymerna. Antagandena i scenariot Klimatomställning (KLIMAT) medför att målen om att komma under två ton nås för medelgöteborgaren och för låginkomsttagaren, medan höginkomsttagarens utsläpp med dessa antagande beräknas till drygt 2,5 ton.

Klimatmål

livskvalitet

konsumtionsperspektiv

Författare

Jörgen Larsson

Mistra Urban Futures

Göteborgs universitet

Chalmers, Energi och miljö, Fysisk resursteori

Lisa Bolin

Styrkeområden

Transport

Building Futures

Energi

Ämneskategorier

Miljöanalys och bygginformationsteknik