Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer

Rapport, 2016

Samspel mellan lokala aktörer så som näringsliv, kommun och universitet har historiskt sett spelat en viktig roll i utvecklingen av innovationer men det är först relativt nyligen som ansvaret för innovationsstöttande åtgärder aktivt förflyttats till den kommunala nivån. Denna rapport beskriver resultaten från den följeforskningsinsats som varit kopplad till Vinnovasatsningen Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer. Satsningen tar sin utgångspunkt i ett stöd till fyra städer (Göteborg, Malmö, Lund och Borås) att under två år bygga upp en ny form av lokal innovationsstödjande samverkanskapacitet. Studien som rapporten bygger på gick ut på att följa och beskriva utvecklingen av innovationsplattformarnas verksamhet, analysera informationen ur ett innovationsperspektiv samt återföra resultaten till innovationsplattformarna och Vinnova. Syftet var därför att skapa kunskap om innovationsprocesser kopplat till hållbar stadsutveckling och möjliggöra ett fördjupat lärande mellan innovationsplattformarna. Således utgjorde följeforskningsinsatsen en del av de lärprocesser som varit kopplade till plattformarnas utvecklingsarbete. Kopplat till följeforskningen gjordes även en inventering av hur liknande arbete organiserats i andra delar av världen. Sammanfattningsvis indikerar resultaten följande: • Innovationsplattformarna har skapat en ökad lokal kapacitet att bedriva innovationsfrågor inom ramen för hållbar stadsutveckling. • Satsningen har gjort avtryck inte bara i själva plattformen utan även på en kommunal nivå och hos de deltagande organisationerna på ett sådant sätt att det skapats legitimitet för arbetets fortsättning. • Erfarenheterna visar att arbetet med att etablera innovationsplattformarna tagit längre tid och mer resurser i anspråk än vad ursprungligen antogs. Förklaringar till detta har varit utmaningar att etablera samverkansformer och en oerfarenhet med innovationskonceptet som sådant, särskilt avseende hur det skall förstås i en kommunal stadsutvecklingskontext. • Viktiga arbetsområden för innovationsplattformarna har varit att tolka begrepp, bygga kunskap, säkra politiskt kapital och skapa metoder för att förverkliga brett förankrade innovationsprocesser. • Utvecklingen av Innovationsplattformarna har inneburit utmaningar framförallt avseende tolkningen av olika aktörers traditionella roller. Delvis har det inneburit att det kommunala och privata har glidit in i varandras sfärer och utmanat etablerade uppfattningar om ansvar, professioner och ageranden. • Denna utveckling har kommit att utmana existerande rättsliga strukturer och bäddar för framtida spänningar inom den byråkratiska förvaltningskulturen, de kommunala kompetensreglerna och EUs konkurrensrättsliga regler. • Vid en internationell jämförelse framgår att den svenska satsningen på innovationsplattformar nyttjar aktuella och internationellt gångbara arbetssätt men 7 behöver stärkas genom ytterligare kopplingar till innovationssystem på både nationellt och internationellt plan. • Satsningen kan i ett vidare sammanhang ses som en lärplattform inte bara avseende stadsutvecklingsinnovation i samverkan utan även för en ny form av kommunal administrativ logik som bygger på att det kommunala uppdraget till vissa delar definieras och löses genom en bredare samverkan med olika intressenter, s.k. New Public Governance.