Chronicle: Att flyga eller icke flyga, är det frågan?

Artikel i övrig tidskrift, 2016

Att flyga eller icke flyga, är det frågan? Många gillar flygsemestrar som ett sätt att få avkoppling, nya upplevelser och kanske också för att reparera relationerna till de vi reser tillsammans med. Samtidigt medför flyget mycket stora klimatpåverkande utsläpp – 11 % av transportsektorns globala klimatutsläpp kommer från flyget. Här finns ett dilemma. Hur man själv, och vi som nation, ska hantera det här dilemmat får var och en bilda sin egen uppfattning om. Det som jag som forskare kan göra är att tydliggöra olika alternativa förhållningssätt och beskriva troliga konsekvenser av dessa alternativ. Ett alternativ är att flyga på och att hoppas på att teknisk utveckling ska lösa dilemmat. De senaste decennierna har utsläppen per flygkilometer genom tekniska förbättringar minskat med 1-2 procent per år, men samtidigt har antalet flygkilometer ökat med över 4 procent per år. Några radikalt mer miljövänliga flygplan eller bränsletyper som fullt ut kan kompensera för det ökande globala flygandet är tyvärr inte på gång. Den tekniska utvecklingen gör dock att vi i framtiden kanske kan flyga nästan lika mycket som idag. Ett annat sätt är att avstå, att frivilligt välja att flyga mer sällan och kortare sträckor. Idag flyger svenskar utomlands i snitt en gång per år. Att till exempel bestämma sig för att flyga max vartannat år skulle leda till hälften så stora utsläpp som genomsnittssvensken - ett substantiellt klimatåtagande. Trots hög medvetenhet om flygets klimatpåverkan så flyger svenskarna idag dock utomlands mer än dubbelt så ofta som på 90-talet. Mycket tyder på att om vi förlitar oss på de ovanstående alternativen, att hoppas på teknisk utveckling eller på att människor frivilligt minskar sitt flygande, så får vi kraftigt ökande utsläpp från flyget under de närmaste decennierna. Ett tredje alternativ är att införa politiska styrmedel. Det mest effektiva vore troligtvis en global klimatskatt på flygbränsle, men det är inte helt lätt att få till globala överenskommelser. Det man kan göra på nationell nivå är till exempel att införa en klimatskatt på flygbiljetter som skulle bidra till minskat flygande. Detta finns redan i många länder, bl a i Storbritannien, och studier visar att det finns stöd hos svenskarna för att införa detta. Man kan också komplettera med andra styrmedel, till exempel att införa obligatoriskt klimatinformation på all flygreklam, så som redan finns för bilreklam. Politiska styrmedel kan dämpa de totala utsläppen, och dessutom kan de bidra till en ökad medvetenhet vilket kan möjliggöra starkare styrmedel i framtiden. ”Att flyga eller icke flyga” är inte frågan utan det handlar om hur ofta och hur långt man flyger. Och, ”att införa flygstyrmedel eller att icke införa flygstyrmedel” är en ännu viktigare fråga.