Digital varuutprovning - Effektivare processer i detaljhandelns försörjningskedjor

Rapport, 2019

Digitaliseringen möter samhället och handeln med full kraft. Förutom utmaningar skapas även möjligheter för fysisk handel att utveckla nya digitala lösningar för verksamheten. Ett område på framfart är effektivare varuutprovning vilket möjliggör effektivare processer i hela detaljhandels försörjningskedjor.

Syftet med projektet är att förstå hur matchning av digitala kund- och varumodeller kan användas för att förbättra effektiviteten i detaljhandelns försörjningskedjor. Denna rapport lägger fram matchningen av digitala modeller som en operativ process som används av försörjningskedjorna. Digitala varumodeller är digitala beskrivningar av tillgängliga produkter på marknaden och de innehåller information om varans egenskaper, till exempel en film på Netflix. Digitala kundmodeller är digitala beskrivningar av kunder och innehåller kundegenskaper och preferenser. Forskningsprojektet kan sägas behandla varurekommendationer baserade på matchning av digitala produkt- och kundmodeller.

Projektet definierar en operativ process för att matcha digitala modeller av varor och kunder, identifierar potentiella utfall genom införande av processen i detaljhandelns försörjningskedjor och utvärderar mekanismer som driver utfallen. Matchningstekniken gör det möjligt för den operativa processen att utnyttja det befintliga sortimentet i redan tillverkat varuutbud för att förbättra effektiviteten i detaljhandelns försörjningskedjor.

Resultatet är att matchning av digitala modeller förbättrar prestandan i detaljhandelns försörjningskedjor, särskilt genom förbättrad tillgänglighet gentemot konsument och förbättrad produktivitet i fabrik. Det överordnade resultatet är ekonomisk hållbarhet för aktörer inom detaljhandeln, en sektor som annars lider av hög risk för inkurans. Designvetenskaplig forskning används för att konceptualisera matchning av digitala modeller och två typer av fallstudier används för att empiriskt utvärdera utfallen och mekanismer som driver dem.