Outdoor environments at residential care facilities: Needs, wishes, and access for older adults and care workers

Doktorsavhandling, 2025

Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal

Introduktion: Det har noterats i forskningsstudier att positiva hälsofördelar kan uppnås via naturkontakt och utevistelse i allmänhet och i synnerhet för äldre personer med nedsatt hälsa. Merparten av de äldre personerna som bor på särskilda boenden har fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar deras hälsa och möjlighet till självständiga förflyttningar mellan inne- och utemiljö och i utemiljö negativt. Aktuell statistik från Socialstyrelsens brukarundersökning respektive enhetsundersökning för 2024 gör gällande att 35% av de äldre personerna som bor på de svenska särskilda boendena upplever att det inte är trevligt eller endast delvis trevligt i utemiljöerna och 43% att möjligheterna att ta sig utomhus varken är bra eller dåliga eller ganska dåliga/mycket dåliga. Dessutom, enligt chefernas bedömningar saknas det vid ca 60% av de särskilda boendena grundläggande förutsättningar för att utemiljöerna ska vara tillgängliga, ca 80% saknar stödjande förutsättningar för förflyttningar till och i utemiljöerna, 60% saknar förutsättningar för utevistelse i utemiljöerna och 92% av verksamheterna vid boendena saknar en rutin för genomförande av vård, omsorg och rehabilitering i utemiljöerna. En anledning till den dystra statistiken kan vara att det i nuläget saknas en nationell riktlinje för tillgång till utemiljöer vid RCFs. En annan anledning är kunskapsbrist inom person-miljöinteraktionen gällande vilka behov och önskemål de äldre personerna har i kontakten med utemiljöerna samt personalens reflektioner kring att använda utemiljöerna som arenor för personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering. Ytterligare kunskapsbrist finns gällande tillgång till utemiljöer vid de 2 036 svenska särskilda boenden på nationell nivå i kombination med avsaknaden av en metod som kartlägger sådan tillgång.

Syfte: Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att öka kunskapen om behov och önskemål hos äldre personer och personal i kontakten med utemiljöer vid svenska särskilda boenden samt kunskapen om tillgången till dessa miljöer på nationell nivå.

Material och metoder: Avhandlingen omfattar fyra studier, vilka befinner sig i skärningspunkten mellan disciplinerna vårdvetenskap, arkitektur och landskapsarkitektur/miljöpsykologi. Avhandlingen inkluderar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Studie I genomfördes via individuella gåturintervjuer med tolv äldre personer på tre särskilda boenden för att undersöka deras behov och önskemål i kontakten med utemiljöerna. I studie II genomfördes gåturintervjuer som fokusgrupper med elva personal på samma tre boenden för att undersöka deras reflektioner kring att använda utemiljöerna som arenor för vård, omsorg och rehabilitering. Studie III fokuserade på att utveckla en matris och manual för att kartlägga tillgång till miljöaspekter i kontakten med utemiljöerna. Avslutningsvis, i studie IV användes matrisen och manualen för att kartlägga tillgången till utemiljöer vid svenska särskilda boenden på nationell nivå.

Resultat: De äldre personerna uttryckte behov och önskemål om att utemiljöerna ska vara en del av deras vardagsliv. De äldre personerna bidrog också med insikter om att komma ut i praktiken. Personalen såg potentialen i att använda utemiljöerna som arenor för personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering och lyfte fram hur naturkontakt och utevistelse hade en positiv inverkan på hälsa. De såg även utemiljöernas potential för ett berikat vardagsliv och reflekterade samtidigt över utmaningar som fanns för verksamhetsutveckling. Utvecklingen av matrisen för att kartlägga tillgången till utemiljöer omfattade 26 variabler samt en manual. Den nationella kartläggningen visade att tillgången till fönster (som möjliggjorde utsikt och dagsljus in i byggnaderna) var högre i de äldre personernas rum jämfört med de för personal (<98,5% respektive <72,6%). Resultaten visade också att 62,3% av de särskilda boendena hade låg tillgång till balkonger, uteplatser och uterum för äldre personer, medan 82,5% av boendena saknade sådan tillgång för personal. Även tillgången till egna trädgårdar var låg där endast ungefär hälften av de särskilda boendena (54,4%) hade sådan tillgång. Tillgången till omgivningarna, så som offentliga öppna ytor och ytor med hög vegetation inom 300 meters radie från boendena var hög (95,8% respektive 96,6%), medan tillgången till torg var låg (13,3%). Vidare visade resultaten på variation avseende tillgång till utemiljöer baserat på växtzoner och geografiskt läge samt mellan offentliga och privata aktörer.

Konklusion: Denna avhandling bidrar med kunskap om utemiljöer för äldre personer och personal vid särskilda boenden. Specifikt bidrar avhandlingen med kunskap om hur äldre vuxna kan få sina grundläggande mänskliga behov av kontakt med natur och utevistelse tillgodosedda och hur personal och förvaltare praktiskt kan utveckla utemiljöerna som arenor för personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering. Vidare framhåller avhandlingen att tillgången till utemiljöer är låg och varierar, särskilt vad gäller tillgången till balkonger, uteplatser, uterum och trädgårdar på nationell nivå, vilket kräver åtgärder från beslutsfattare och myndigheter. Resultaten kan användas som stöd för att förbättra folkhälsan bland Sveriges äldsta befolkning och personal vid särskilda boenden då det framträtt i studierna att utemiljöerna är en underutnyttjad hälsofrämjande resurs, har potential att fungera som betydelsefulla boendemiljöer i åldersvänliga städer och samhällen och har potential som arbetsmiljö för personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering. Resultaten från denna avhandling bidrar med implikationer för både teori och praktik. Dessutom bedöms både metoderna och resultaten vara tillämpliga i länder som liknar Sverige och i andra vårdsammanhang.

Nyckelord: behov, hälsofrämjande, multi-metoder, personal, personcentrerad vård, omsorg och rehabilitering, särskilda boenden, tillgång, utemiljö, äldre person