Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö - Kunskapssammanställning 2025:5

Rapport, 2025

Sammanfattning 

Kognitiv arbetsmiljö avser den del av arbetsmiljön som tar människans kognitiva resurser i anspråk vid genomförandet av arbetsrelaterade uppgifter. Den utgör ramen för samspelet mellan människans tankemässiga förmågor och de krav, förutsättningar och resurser som ges av arbetsuppgiftens utformning, den fysiska miljön och den organisatoriska kontexten. I takt med att arbetslivet präglas av ökade informationsflöden, komplexa beslut och digitala system har intresset för att skapa kognitivt hållbara arbetsmiljöer vuxit. Begrepp som ”hjärnvänlig arbetsmiljö” har fått ökad uppmärksamhet i svenskt arbetsliv. 

Mot den bakgrunden har Myndigheten för arbetsmiljökunskap identifierat ett behov av att fördjupa förståelsen och sammanställa befintlig kunskap om vilka faktorer som påverkar den kognitiva arbetsmiljön och vilka arbetsinterventioner som har använts för att förbättra den. Den här kunskapssammanställningen ger en överblick över forskningsläget och lyfter fram insikter som kan användas i arbetsmiljöarbete och framtida forskning på området. 

Syfte och frågeställningar 

Det övergripande syftet med kunskapssammanställningen är att sammanfatta befintlig forskning om kognitiv arbetsmiljö i olika arbetskontexter. I sammanställningen ligger fokus på både främjande och hindrande förutsättningar för en god kognitiv arbetsmiljö. Kunskapssammanställningen kan fungera som underlag för riktade arbetsplatsinsatser, aktiviteter och åtgärder med fokus på kognitiv arbetsmiljö. Dessutom kan den bidra till framtida forskning genom att identifiera kunskapsluckor och områden där ytterligare studier behövs. 

De frågeställningar som styrt arbetet är: 

Vilka faktorer har studerats i olika arbetskontexter i förhållande till kognitiv arbetsmiljö? 
Vilka typer av arbetsplatsinterventioner har testats med avseende på att främja en god kognitiv arbetsmiljö, och vilka utfall hade interventionerna? 



Metod 

En systematisknarrativ hybridöversikt har genomförts. Det betyder att litteratursökning och gallring präglas av en tydlig systematik, vilket följs av en mer kvalitativ bedömning i valet av vad som särskilt lyfts fram i resultaten och hur resultaten presenteras. Från databaserna Pubmed, Scopus och Web of Science togs 7875 artiklar fram och bedömdes på abstractnivå med avseende på relevans. Efter fulltextgranskning och kvalitetsbedömning av de ingående studierna bestod underlaget av 278 artiklar för frågeställning 1 och 158 artiklar för frågeställning 2. 

Resultat 

Resultaten visar att kognitiv arbetsmiljö i stor utsträckning har studerats med en kvantitativ ansats (nästan 80 procent i underlaget), även om många av studierna baseras på subjektiva skattningar av mental arbetsbelastning. Fokus ligger ofta på momentan kognitiv belastning och trötthetstillstånd, särskilt i sammanhang där felbeslut eller ouppmärksamhet kan få allvarliga konsekvenser, exempelvis inom sjukvård, industri samt transport och flygsektorn. 

Studerade faktorer 

Analysen genomfördes genom att ingående studier kategoriserades med avseende på dels vilka faktorer som studerats, dels vilka arbetskontexter som studerats. Flest studier identifierades inom vård, kontor och industri. 

Inom vård handlar studierna främst om skiftarbete, larmhantering och teknikanvändning. Kognitiv belastning studeras i stor utsträckning med fokus på vaksamhet och trötthet i samband med skiftarbete och störningar i arbetsflödet samt vid patientövervakning. Ett återkommande tema är att ny teknik behöver testas noggrant – det räcker inte att anta att själva införandet kommer leda till förbättringar. Studier på kontor fokuserar betydligt mer på fysikaliska omgivningsfaktorer, men även distraktioner och individens möjlighet att påverka sin miljö. Inom industri ligger fokus ofta på införandet av ny teknik, som robotik och extended reality (XR). 

Flera studier från olika arbetskontexter handlar om hur man hanterar avbrott och återgång till arbetsuppgifter. Här skiljs mellan avbrott – där arbetet tillfälligt avbryts helt – och distraktioner, som påverkar uppmärksamheten men inte nödvändigtvis stoppar arbetsflödet. Flertalet studier visar att detta är särskilt intressant inom vården (ofta med fokus på sjuksköterskor), men även i industriella miljöer. I kontorsmiljöer där konsekvenserna av fel ofta är mindre allvarliga, ligger fokus främst på produktivitet och subjektiva upplevelser av störningar. 

Kognition studeras här ofta genom experiment med uppmärksamhet och minne, där en direkt koppling till den konkreta arbetsvardagen och arbetsuppgifterna saknas. Studierna lyfter också den fysiska arbetsmiljöns påverkan på kognition, särskilt ljud, ljus och kontorsutformning. Ett viktigt budskap är att möjligheten till egenkontroll över miljön, som att kunna dra sig undan vid behov för koncentration. Andra återkommande ”hygienfaktorer” är dagsljus, god ventilation, bra belysning, lagom temperatur samt möjlighet och utrymme för återhämtning, gärna genom rörelse utomhus. Genomgående betonas betydelsen av att tekniska, fysikaliska och organisatoriska anpassningar behövs för att minska kognitiv belastning och främja prestation och hälsa.

Arbetsplatsinterventioner och interventionsnära studier 

Interventioner med fokus på ljudmiljö visar att tillgång till tysta ytor, ljudabsorberande material och möjlighet till självvald avskildhet minskar kognitiv stress, särskilt i flex och cellkontor. Ljussättning med höga andelar blått ljus kan påverka vakenhetsgraden och dygnsrytmen, men för kontorsarbete är tillgången till naturligt dagsljus viktigare. Andra ”punktinsatser” som syftar till återhämtning, som mindfulness, biofilisk design och fysisk aktivitet, har visat positiva effekter på stress och ibland även på kognitiv funktion. Naturmiljöer och växtlighet verkar underlätta återhämtning under arbetsdagen. Fysisk aktivitet försämrar inte kognitiva förmågor och kan i vissa fall förbättra dem, beroende på intensitet och typ av aktivitet. Effekten är dock ofta begränsad. Studier som inte fokuserar på den fysiska miljön undersöker ofta den kognitiva, eller den ”informationsmiljö”, som medarbetare verkar i. Här framkommer att informationsöverbelastning (information overload) påverkar både prestation och välmående negativt. Interventioner som strukturerade arbetsmetoder, schemalagd eposthantering, minskade notifikationer och användning av AIsystem kan minska den kognitiva belastningen och förbättra samarbete. 

Införandet av förstärkt verklighet (AR) och virtuella verktyg i industrin kan förbättra arbetsutförandet, men bara i rätt sammanhang – i enklare uppgifter kan de i stället öka belastningen. System och gränssnittsdesign som anpassas till användarens behov har visat goda effekter på både prestation och användarupplevelse. 

Arbetsinstruktioner, som ofta är centrala inom industriellt arbete, förekommer i förhållandevis få studier i det här urvalet (endast fyra artiklar), men resultaten visar tydligt att instruktionernas utformning påverkar både kognitiv belastning och arbetsresultat. 

Diskussion 

Ett genomgående mönster i forskningen är betydelsen av anpassade lösningar, både för tekniska system och fysisk arbetsmiljö. Tekniken har en dubbel roll som både stöd och potentiell belastning i arbetet. Detta framträder tydligt i exempel som vårdens journalsystem eller industrins ARlösningar, där tekniken kan effektivisera arbetet men också riskerar att introducera nya kognitiva krav om den inte implementeras med omsorg och förståelse för arbetets natur. 

Ändringar och interventioner behöver anpassas specifikt till den verksamhet och de kognitiva utmaningar som finns där. I kontorsmiljöer handlar effektiva lösningar främst om att hantera informationsmiljön och säkerställa möjligheter till koncentration, medan interventioner i vården och industrin ofta fokuserar på att integrera teknik och rutiner på ett sätt som minskar risken för fel och kognitiv överbelastning. Resultaten visar också att det organisatoriska sammanhanget är avgörande för hur väl ett system eller en intervention fungerar – samma typ av åtgärd kan få olika effekter beroende på samspelet med befintliga arbetssätt. För praktiker innebär detta att evidensbaserade beslut bör kompletteras med systematiska utvärderingar av åtgärder i den egna verksamhetens specifika sammanhang. En anpassningsbar arbetsmiljö, med tillräcklig autonomi att använda möjligheterna, visar sig också vara positivt, till exempel att kunna stänga en dörr om sig. 

Betydelsen av att integrera återhämtning i arbetsmiljön belyses också genom allt från biofilisk design, rasternas förläggning och vad man gör på dessa, till möjligheten att välja tysta arbetszoner. 

Kunskapsluckor 

Flera studier undersöker kognition och välmående var för sig, men det saknas i princip forskning som systematiskt kopplar samman dessa områden. Det är en tydlig kunskapslucka. Ingen av de inkluderade artiklarna följer hela kedjan från arbetsmiljöintervention, via kognitiv belastning, till långsiktiga effekter som stress eller utbrändhet. I stället fokuserar studierna ofta antingen på hur en åtgärd påverkar kognitiv belastning, eller på vilka konsekvenser belastningen får. Det behövs studier som integrerar dessa perspektiv för att bättre förstå sambanden och förebygga negativa hälsoutfall. En annan tydlig brist i litteraturen är avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv. Få studier analyserar könsskillnader i hur kognitiv belastning upplevs eller påverkas av arbetsmiljöfaktorer och interventioner. Det är oklart om olika grupper av anställda har olika behov eller sårbarheter, vilket gör det svårt att bedöma hur jämlika eller effektiva olika insatser faktiskt är. 

Dessutom är det anmärkningsvärt att så få studier finns som behandlar organisatoriska förändringar som möjliga interventioner för att förbättra den kognitiva arbetsmiljön. Åtgärder som bemanningsförstärkning, strukturerad introduktion, minskad administrativ börda, förbättrad mötesstruktur eller möjliggörande av ostörd fokustid nämns knappt, trots deras potentiella betydelse. Här finns en betydande outnyttjad potential både för forskning och praktiskt arbetsmiljöarbete.