Bakom drivmedelstanken - Perspektiv på svenska biodrivmedelssatsningar

Rapport, 2007

Den här rapporten är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt inom forskarskolan Program Energisystem. Syftet har varit att studera svenska satsningar på biodrivmedel ur olika perspektiv samt att undersöka motiv som har legat bakom satsningarna. De perspektiv som undersökts är ett nationellt, ett lokalt och ett teknikperspektiv. I det nationella perspektivet har statliga dokument från perioden 1990 till 2006 studerats, med syftet att få en bild av hur den svenska satsningen på biodrivmedel motiverats. I studien undersöktes vilka argument som förs fram för och emot att använda biomassa till driv¬medelsframställning. Av speciellt intresse har varit argument med anknytning till resurs- och kostnadseffektivitet. Viktiga argument som framfördes för drivmedelssatsningen var jordbrukspolitiska överväganden, försörjningstrygghet och klimatnytta. Flera gånger nämns att frågan om hur biomasseresurserna används på ett så resurseffektivt sätt som möjligt borde utredas, men någon sådan utredning blev aldrig av. Det lokala perspektivet har studerats genom att undersöka Linköpings övergång till biogasdrift i tätortsbussarna. Centrala frågor är framför allt vilka aktörer som varit drivande i biogassatsningen samt vilka intressen som inverkat. I kapitlet visas hur olika aktörer företrädande kommunen, det kommunala energibolaget samt de kommunala och regionala transportbolagen varit drivande i satsningen. Aktörerna har tolkat biogassatsningen på olika sätt; som energi-, transport- och miljörelaterad fråga och har därför haft olika intressen i skeendet. Biogas har fungerat som ett gränsobjekt, det vill säga en lösning som passar alla parter, genom att sammanfoga de olika aktörernas intressen och möjliggöra ett möte mellan transport, energi och miljö på lokal nivå. För teknikperspektivet har fokus legat på undersökningar av teknikerna för framställning av framtidens biodrivmedel, med utgångspunkt i de tre utvecklingsanläggningar för dessa som finns i Sverige idag. I rapporten beskrivs den historiska bakgrunden till de tre utvecklingsanläggningarna; cellulosaetanolsanläggningen i Örnsköldsvik, förgasningsanläggningen för fast biomassa i Värnamo och svartlutsförgasningsanläggningen i Piteå. Utvecklingsanläggningarna pratas ofta om i klump som om det vore ett projekt, men av de historiska överblickarna för anläggningarna framgår att de i högsta grad är tre separata företeelser. De tre teknikerna och dess status beskrivs och en utblick för framtiden ges för respektive teknik. Vikten av integration av drivmedelsproduktionen diskuteras. Vidare problematiseras möjligheterna med att jämföra olika biodrivmedel för att exempelvis kunna värdera deras klimat- eller försörjningstrygghetsnytta, jämföra energi-, resurs- och kostnadseffektivitet etcetera. Ett antal rapporter om teknikerna för framställning och användning av alternativa drivmedel har studerats, främst studier som behandlar de tre utvecklingsanläggningsteknikerna. En diskussion förs kring vilka typer av nyckeltal som används för att jämföra biodrivmedel i dessa studier. Vidare visas på grundläggande skillnader i systemavgränsningar, antaganden om omgivande system etcetera och hur dessa skillnader påverkar resultatet. Exempelvis har vilken status som antas för tekniken, hur över- eller underskott av el värderas, liksom hur biprodukter och överskottsvärme hanteras stor betydelse. Olika studier tenderar att hantera dessa saker på olika sätt, vilket gör det mycket svårt att göra relevanta jämförelser. I den avslutande diskussionen resoneras kring de olika perspektiven på svenska biodrivmedelssatsningar med hjälp av tre teman; klimatpåverkan, oljeberoende och försörjningstrygghet samt nyckeltal för att jämföra biodrivmedel. Såväl likheter som skillnader mellan perspektiven har påvisats, och det har funnits svårt att urskilja en röd tråd i den svenska biodrivmedelssatsningen. Likaså kan motiven till biodrivmedelssatsningarna ifrågasättas; vilka argument som påverkat satsningarna skiljer sig åt i respektive perspektiv, och tenderar även att förändras med tiden.