Bio-LCA: Biodiversity indicators in life cycle assessments in forestry and agriculture

Bio-LCA: Om vikten av att kunna "mäta" effekter på biologisk mångfald Vårt samhälle står idag inför en stor utmaning med minskad biologisk mångfald och hot om global uppvärmning. Hoten mot den biologiska mångfalden ses som allt allvarligare, inte bara för att hoten ökar, utan för att man alltmer inser hur viktigt det är med en mångfald av växter och djur för att ekosystemen ska fungera och förse oss med så kallade ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är livsuppehållande funktioner som t ex fotosyntes, pollinering, vattenrening och cirkulation av näringsämnen. Ett övergripande mål i världen är att växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras vid högst 400 ppm. Sverige har antagit utmaningen genom en nollvision där vi satsar på att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050. För att vi ska kunna klara detta krävs samhällsomställningar på många områden. Vi behöver t ex i stor utsträckning gå över till att använda biobränslen och biobaserade material som är förnybara källor och ingår i det naturliga kretsloppet istället för bränsle och produkter från fossila källor som tillför inlagrat kol från en ändlig resurs. Förändringen till ett så kallat biobaserat samhälle kommer dock att innebära nya utmaningar för vår markanvändning och våra ekosystem. Vi behöver mer strategiskt planera användningen av våra marktillgångar. Möjligheten att producera bioenergi och bioråvara begränsas av arealtillgångarna och kommer att konkurrera med livsmedelsproduktion. Vi vet också att människans utökade markanvändning med jord- och skogsbruk globalt sett är en av de största orsakerna till minskad biologisk mångfald. Biologisk mångfald kan låta som ett enkelt begrepp och brukar definieras som variation av gener, arter och livsmiljöer eller så kallade ekosystem. Men när det kommer till hur man kan mäta hur mycket biologisk mångfald det finns och när man vill jämföra biologisk mångfald mellan olika platser så blir det svårare. Det finns så mycket att mäta och det ser så olika ut på olika platser i världen. En stor utmaning är därför att hitta effektiva metoder för att mäta eller indikera hur mycket biologisk mångfald som finns. I det här projektet är detta en del av utmaningen och vi vill med hjälp av två fallstudier i olika delar av landet ta fram och testa indikatorer för biologisk mångfald för ett avgränsat men varierat landskap. Men utmaningen slutar inte där. Vi vill kunna använda måtten till mer än att mäta och jämföra. Vi vill kunna få in dessa mått i så kallade livscykelanalyser (LCA). I en LCA tar man fram en helhetsbild av en produkts totala miljöpåverkan från odling eller utvinning över tillverkning och transport till avfallshantering dvs ?från vaggan till graven?. Sådana analyser har många olika användningsområden, men används bl. a inom industrier i t ex produktutveckling och marknadsföring, av beslutsfattare som underlag för policy-beslut, och av forskare för utvärdering ny teknologi. Information från LCA börjar även användas av konsumenter för att kunna välja varor med låg miljöpåverkan. Det är alltså en väl utvecklad och använd metod. Men det finns fortfarande faktorer som man har svårt att få in i LCA och det är t ex hur en produkts (eller process?) påverkan på biologisk mångfald ser ut. Det är här vår andra utmaning kommer in, att hitta metoder för att få med biologisk mångfald i livscykelanalyser. Det finns flera olika förslag på hur detta skulle kunna göras. Forskare och konsulter världen över är engagerade i metodutveckling på området, men det finns fortfarande många olästa svårigheter och oenighet på många områden. Därför behövs det mer forskning och inte minst i form av fallstudier. För att bidra till det här svåra området har vi byggt upp ett tvärvetenskapligt team där ekologer och systemanalytiker arbetar tillsammans, och där vi kommer att testa olika indikatorer för biologiskmångfald, olika metoder för att använda dess i LCA, och sedan utvärdera detta noggrant. Lyckas vi kommer vi att bidra lite till en effektivare och säkrare omställning till ett biobaserat samhälle.

Participants

Anne-Marie Tillman (contact)

Professor vid Chalmers, Technology Management and Economics, Environmental Systems Analysis

Christel Cederberg

Biträdande professor vid Chalmers, Space, Earth and Environment, Physical Resource Theory

Ulrika Palme

Universitetslektor vid Chalmers, Technology Management and Economics, Environmental Systems Analysis

Emke Vrasdonk

Doktorand vid Chalmers, Technology Management and Economics, Environmental Systems Analysis

Collaborations

Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Uppsala, Sweden

University of Skövde

Skövde, Sweden

Funding

Formas

Funding years 2015–2018

Related Areas of Advance and Infrastructure

Sustainable development

Driving Forces

Energy

Areas of Advance

More information

Latest update

2016-01-13