Does English-medium instruction develop professional English literacy? A longitudinal investigation of master's programmes

Research Project, 2014 – 2017

En nyckelfaktor till anställningsbarhet för studenter efter avslutade högskolestudier är förmågan att kunna kommunicera (skriva, presentera, samtala, läsa och lyssna) på ett bra sätt i olika yrkesrelaterade situationer. I takt med en ökad internationalisering på olika marknader har engelska blivit ett särskilt viktigt verktyg för att kommunicera, också för företag i Sverige. Tanken är att utbildning som leder fram till ett arbete ska förbereda studenter på olika sätt för de miljöer och de situationer som de möter när de börjar arbeta. Det övergripande syftet med det här projektet är att undersöka om utbildning på mastersnivå i Sverige ger studenter färdigheter att kommunicera på engelska på en internationaliserad arbetsplats i den utsträckning som krävs. Följande tre frågor är ledstjärnor för arbetet: 1. Sker det någon form av utveckling av studenternas kommunikationsfärdigheter i engelska från det att de påbörjar en masterutbildning, till dess att utbildningen avslutas, och vidare ut på arbetsplatsen? 2. Vilka kommunikationsfärdigheter i engelska upplever studenter som har arbetat sex månader efter examen att man behöver på ett företag, och hur bra måste engelskan egentligen vara? 3. På vilket sätt bidrar en mastersutbildning till att utveckla studenternas kommunikationsfärdigheter i engelska på så sätt att det finns något slags samverkan mellan kommunikation på engelska under utbildningen och kommunikation på engelska senare på arbetsplatsen? Vi besvarar frågorna med hjälp av insamling av data, dels vid olika nyckeltidpunkter, och dels med hjälp av en rad olika metoder som alla är tänkta att komplementera varandra. För att mäta potentiell utveckling över tid analyserar vi data från tidpunkten när programstudierna inleds, halvvägs genom programmet, när studierna avslutas, och sedan slutligen ute på arbetsplatsen. Vid dessa tidpunkter testas studenternas kommunikationsfärdigheter i engelska, t ex deras ordkunskap (både för disciplinspecifika ord och för andra typer av ord) och/eller förmåga att ta till sig innehåll i läst engelsk text. Vi analyserar användningen av skriven engelska i olika typer av texter från mastersutbildningen och jämför med vad som förväntas i det yrkesmässiga skrivandet. För att förstå företagens förväntningar på nyanställda med avseende på kommunikationsfärdigheter i engelska, för att förstå mer exakt hur studenter kommer i kontakt med engelska under utbildningen och i arbetslivet, och för att förstå studenternas, mastersprogrammens, och företagens inställning till engelska använder vi oss av observationer, enkäterundersökningar, och djupintervjuer. Det är viktigt att använda olika typer av metoder på det här sättet eftersom den information man får med en metod ibland kan vara svår att förklara ? i ett sådant läge bidrar en eller fler kompletterande metoder till ökad förståelse. Den här studien ger en nyanserad och evidensbaserad bild av i vilken utsträckning den utformning av mastersprogram som finns idag bidrar till att förbereda studenter för en yrkesroll där engelska har en avgörande betydelse. Resultaten kan ligga till grund för rekommendationer för utveckling av högskoleutbildningen i strävan mot ökad anställningsbarhet för studenter. Projektets slutsatser är också högintressanta utifrån ett företagsperspektiv eftersom vi tydliggör vilka förväntningar företagen rimligen kan ha på sina nyanställda vad gäller kommunikationsfärdigheter i engelska, och vilka åtgärder man eventuellt behöver vidta för att säkerställa en önskvärd nivå, internt såväl som i dialog med utbildningsprogrammen som förser företagen med ny arbetskraft.