Bygga bort utsatthet? En kunskapsöversikt

Report, 2022

Syftet med denna rapport är att utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv bidra med en kunskaps-översikt som gör att Framtidens investeringar i stadsutveckling i sina utvecklingsområden (däribland ca 3 000 nya bostäder) gör dem attraktiva att bo i för en bredare kundgrupp, för att på så sätt höja områdenas socioekonomiska status.

Kunskap har hämtats från internationella vetenskapliga publikationer och erfarenheter från åtta projekt där byggåtgärder har vidtagits för att höja attraktiviteten hos olika förortsområden.

Litteraturöversiktens genomgång av ca 150 publikationer ger en bred insikt i faktorer som bidrar till att en investering i ett utvecklingsområde attraherar en bredare kundgrupp. Översikten baseras primärt på internationella vetenskapliga artiklar och monografier som publicerats under betryggande former efter oberoende granskning (peer-review). När publikationer som inte granskats vetenskapligt ändå tas upp, markeras detta särskilt. Även svenska studier som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter ingår. Empiriska studier som behandlar socioekonomiska områdeseffekter av nybyggnad, ombyggnad eller rivning har prioriterats, liksom material från länder med jämförbar förortsproblematik.

Översikten tar upp vad som är känt om olika hushålls boendepreferenser, och med tanke på socioekonomiska förändringar särskilt studier av förutsättningar för social blandning på områdesnivå. Indirekt kan olika hushålls flyttningsrörelser tolkas som påverkade av bostads- och områdesegenskaper, vilket gör flyttstudier intressanta. Studier av effekter av byggåtgärder inklusive rivning och ombyggnader ger ett annat väsentligt perspektiv. Vissa studier av samband mellan fysiska åtgärders effekter på kriminalitet har också intresse, även om täckningen är mindre fullständig här. Viktiga slutsatser av litteraturgenomgången är att enbart renoveringar normalt inte ändrar ett områdes socioekonomiska blandning, och att byggåtgärder har begränsad effekt om inte andra sociala förutsättningar, inte minst skolsituationen i ett område, ändras. Ökad etnisk segregation uppstår oftast genom att inhemsk befolkning väljer att lämna ett problemområde. Områdens fysiska form förefaller sakna betydelse för att motverka organiserad brottslighet.

Vidare ingår korta redogörelser för fem utsatta svenska bostadsområden (Drottninghög, Karlslund, Rosengård, Tingstorget och Vivalla) där man har ändrat fysiska strukturer – eller där ändringar är nära förestående. Tre danska områden med åtgärdsprogram har dessutom valts ut därför att de är problemförorter till tre större städer: Gellerupparken, Tingbjerg och Vollsmose.

För att illustrera hur kunskapsöversiktens resultat kan översättas till konkreta principer och utbyggnadsförslag har vi tillämpat dem på ett utsatt område i Göteborg, Grevegården i Tynnered. De sju principerna som vi illustrerar är:
1.  Anlägg ett stråk med verksamheter i bostadshusens bottenvåningar
2.  Bygg slutna kvarter med privata gårdsrum
3.  Skapa tydligare förhållande mellan privat och offentligt i grannskapet
4.  Vänd bostadsentréerna mot gatan
5.  Sprid parkeringsplatserna: gatuparkering
6.  Komplettera med mindre bostäder och småhus som utnyttjar landskap och topografi 
7.  Organisera grönstruktur där fickparker ingår

Att lyfta ett område ur utanförskap kräver olika insatser från många håll. Nyproduktion och renovering måste ses som bara ett led i att förbättra ett områdes socioekonomiska status, göra det attraktivt att stanna i för de hushåll som har fått sysselsättning och högre inkomster, samtidigt som området blir mer attraktivt att flytta till. Förutsättningarna för att utsatta områden ska kunna ändra status skapas till stor del av nationell politik, och handlingsutrymmet för svenska kommuner och bostadsföretag är begränsat.