Snabbare och minst lika bra? Bedömning av kvaliteter inom BoStad2021

Report, 2022

Detta är den tredje temarapporten från följeforskningsprojektet kring BoStad2021. Rapporten handlar om stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekten inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt BoStad2021 sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggherrar. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen?

Ambitionen i BoStad2021 har varit att åstadkomma minst samma kvalitet som i övrig produktion. Kvaliteten i det byggda resultatet skulle inte minska som en följd av en uppsnabbad detaljplaneprocess. Projekten och de nya stadsmiljöerna skulle hålla minst samma kvalitet som i annan produktion. Här har vi analyserat om denna ambition förverkligades. Blev kvaliteten lidande av en uppsnabbad planering?

Analysen har genomförts i två steg, först en analys av detaljplaner (redovisades i vår Delrapport 3, 2019) och sedan av ett urval av det byggda resultatet 2021. Femton projekt inom BoStad2021 och tio från annan liknande produktion har valts ut för bedömning i jämförande syfte. Forskargruppen har haft fokus på stads- och boendemiljöer. Tjugofem platsbesök har genomförts och dokumenterats av forskargruppen. Grunden för kvalitetsbedömningen utgörs av internationell forskning, kommunens och byggherrarnas kvalitetsuppfattningar som de uttrycks i stadens styrdokument och i byggherrarnas marknadsföring och projektbeskrivningar. Våra bedömningar har även påverkats av en genomgång av överklaganden av detaljplaner och av en workshop som vi ordnat.

Vi ser ingen avgörande skillnad i kvalitet mellan projekten inom och utom BoStad2021. Kortare planeringstid har enligt vår utvärdering inte lett till sämre kvalitet än i övrig produktion. Vi finner inga samband mellan planeringstid och kvalitetsnivå. Men vi noterar också att projekten såväl inom som utom BoStad2021 i flera fall har haft svårt att leva upp till de kvalitetsambitioner som kommunen och byggherrarna har uttryckt. Med några få och goda undantag är det långt till blandstadsidealet: stadsgator, levande bottenvåningar, funktionsblandning; stadsmiljöer som inte domineras av bilar, tillgång till gröna utemiljöer och barnperspektiv lyser med sin frånvaro i flertalet projekt. Slutsatsen blir att, ja, projekten inom BoStad2021 blev minst lika bra, men tyvärr är lika bra inte detsamma som bra.

Rapporten pekar ut framtida utvecklingsområden och presenterar vad som kan göras för att både planera snabbt och bygga stadsrum med bra kvalitet. För att höja stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekt föreslår forskargruppen att: 
· All planering och utbyggnad bör ta sin utgångspunkt i platsens förutsättningar och inte försöka förverkliga blandstadsideal där förutsättningar för det saknas.
· Urvalet av tomter bör göras utifrån en bedömning av om det går att skapa tillräckliga kvaliteter ur alla relevanta aspekter. Särskilt bör Grön stad och barnperspektivet lyftas fram.
· Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Då kan förutsättningar skapas för att förverkliga blandstadsidealen.
· Kommunen bör utarbeta enkla riktlinjer för förtätnings- och kompletteringsprojekt som primärt utgår från existerande förhållanden och möjligheter. Ge högre prioritering åt grundläggande boendemiljökvaliteter. Ägna särskild omsorg åt bottenvåningarna.
· Inför ett koordinerat och gemensamt system inom staden för kvalitetssäkring och uppföljning. Sätt färre och långsiktigare mål på fullmäktigenivå, låt dem gälla i minst en mandatperiod. Reducera antalet styrande dokument och koordinera planerande förvaltningar med gemensamma styrdokument. Ge arkitekturutskottet i uppdrag att förtydliga vilka kvalitetskriterier man utgår ifrån.
· Planera stadsmiljöerna utifrån ett helhetsperspektiv. Ägna stor kraft åt att tidigt i planeringen lösa basala funktioner som avfallshantering, tillgänglighet, brandskydd och parkering, trafik så att dessa inte riskerar att försämra den lokala miljön genom sena och dåligt genomarbetade lösningar. Ge mandat till en förvaltning att tydligare och mer handgripligt koordinera genomförandet av stadsmiljön, inklusive alla tekniska och funktionella aspekter.