Att utvinna garagets guld – en studie av potentialen att öka svenska hushålls återbruk

Forskningsprojekt, 2022 – 2025

Har du en överfull garderob men inget att ha på dig? Förråd som inte vet vad de innehåller? Ett garage där inte bilen får plats? I så fall är du inte ensam. En undersökning från Myrorna 2018 visade att 83% av svenskarna har prylar de inte använder, 89% kläder de inte använder och 72% använder inte ens hälften av det de har i sina skåp och byråer. Det verkar alltså finnas en stor resurs av oanvända produkter hemma hos folk som skulle kunna användas av någon annan! Om vi använder de produkter som redan finns istället för att tillverka nya produkter kan vi minska på slöseriet med jordens begränsade resurser.

Detta projekt vill därför undersöka varför användbara, men inte behövda, produkter inte förs vidare till andra hushåll som behöver dem, utan istället ligger kvar i förråd och garage, eller ännu värre, slängs. Med denna kunskap kan vi sedan hjälpa företag, kommuner och andra aktörer att skapa lösningar som gör det enklare för svenska hushåll att återbruka.

Vi kan redan idag se vissa anledningar till att användbara produkter ligger kvar hemma eller hamnar hos återvinning eller i soporna. Att göra sina produkter tillgängliga för återbruk kräver ork och tid, tillgång till infrastruktur eller tjänster för att hitta nästa ägare, och produkter som medger att de lämnas vidare till någon ny (t.ex. kanske de måste gå att rengöra eller klä om dem). Det kräver också saker som är svårare att ta på, som insikten att produkterna finns i hushållet men inte behövs – det är så lätt att saker blir osynliga även mentalt när de inte ligger framme. Även kunskapen att värdera produkterna och förstå vem annars som skulle vilja ha dem är nödvändiga för att sluta kretslopp. Dessutom är både återbruk och produkterna vi har förknippade med en mängd känslor, idéer och normer. Det kan också finnas skäl att tro att de oanvända produkterna inte är en så stor potentiell resurs som det kan verka teoretiskt - de oanvända produkterna kanske inte är av värde för någon annan? Ansträngningen att föra dem vidare kanske dessutom är för stor, eller har för stor miljöpåverkan för att det ska vara värt det.

Projektet kommer att undersöka vilka återbrukbara resurser som egentligen finns tillgängliga hemma hos hushåll, eller som återvinns och slängs, för att få en bild av både vilken omfattning och vilken återbrukspotential det finns hos de oanvända produkterna. Vi kommer att göra detta genom att besöka och intervjua 20 hushåll, tillsammans inventera deras oanvända produkter och diskutera återbruk, samt besöka och intervjua aktörer som står för de andra sätten att göra sig av med saker (återvinningscentraler, sophantering, secondhand-affärer, m.fl.) för att få en uppfattning av vilka produkter som hamnar var och vad som avgör om en produkt har ett återbruksvärde och hur högt det är. Vi kommer även följa några av hushållen när de försöker lämna vidare oanvända produkter för att få en bättre förståelse av processen.

I nästa steg kommer vi undersöka varför produkterna hamnar där de hamnar, och vad som saknas för att de ska återbrukas. Vi vill förstå hur återbruk påverkas av saker som produkternas design, infrastrukturen, hushållens karaktär, motivation och kunskaper, samhällets idéer om återbruk och konsumtion med mera. Vi kommer att söka kunskap i de svar vi får från våra studier med hushåll och aktörerna, med också söka i litteratur, samt försöka styrka eller avfärda de mönster och trender vi hittar genom en enkätstudie med svenska hushåll. Med denna förståelse kan vi sedan undersöka hur vi kan möjliggöra för hushåll att föra vidare oanvända produkter till de som vill ha dem. Vi kommer att identifiera olika aktörer med potential att möjliggöra och bjuda in dessa att komma på lösningar av olika slag, inklusive produktdesign, infrastruktur, affärsidéer, regler, lagar och information, som tillsammans kan öka återbruket.

Kort sagt, med detta projekt vill vi kartlägga och utvinna förrådens och garagens guld och förenkla för hushåll att sälja guldet vidare, för att på så sätt bidra till mer hållbar konsumtion och ett resurseffektivt samhälle.