Starka klimatstyrmedel för flyg och mat: utformning, effektivitet och acceptans

Forskningsprojekt, 2024 – 2028

Nästan hälften av de svenska hushållens klimatavtryck kommer från matkonsumtion och flygresor. I närtid är potentialen för teknologiska lösningar som minskar utsläppen inom dessa sektorer begränsad, och det finns ett markant underskott av styrmedel för att uppnå nödvändiga minskningar för att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader Celsius.Inom flygsektorn kan fossilfria bränslen och strategier för att undvika flygets höghöjdseffekter successivt minska klimatpåverkan. För att de totala utsläppen från svenskt flyg ska minska i linje med Parisavtalet krävs dock en kombination av teknologiska förändringar och en avsevärd minskning av per capita-flygresor. EU har infört starka styrmedel inom flygområdet, men det saknas global styrning för att minska CO2-utsläpp från interkontinentala flyg och åtgärder för att minska höghöjdseffekter. De nuvarande EU-reglerna täcker mindre än hälften av utsläppen från svenskarnas flygande. Inom livsmedelssektorn är potentialen för att minska utsläpp på produktionssidan låg, och förändringar i konsumtionen är avgörande för att inte äventyra de globala klimatmålen. EU:s klimatpaket Fit-for-55 inkluderar även jordbrukets utsläpp men det upp till varje land att besluta om åtgärder för att uppnå utsläppsminskningar.Starka styrmedel som riktar sig mot konsumentbeteende är nödvändiga om dessa sektorers utsläpp ska minska i linje med de globala klimatmålen. Regleringar så som förbud och ransonering kan vara effektiva, men uppfattas som oacceptabla av allmänheten, särskilt inom mat- och flygsektorn. Information, som till exempel obligatorisk klimatmärkning kan spela en viktig roll men är som ensamt styrmedel inte tillräckligt för att förändra beteenden. Därför kommer detta forskningsprojekt att inrikta sig på ekonomiska styrmedel, vilka kan vara mycket effektiva om avgifter och skattesatser är tillräckligt höga.Direkt beskattning av utsläpp är svårt att genomföra inom dessa två sektorer. För interkontinentala flygresor förhindras detta av internationella avtal som förbjuder beskattning av fossilt flygbränsle. För mat medför beskattning av exempelvis metanutsläpp från boskap en risk för att produktionen flyttar utomlands, vilket kan göra att jobb förloras utan att det ger någon global klimatnytta. Därför framstår miljödifferentierade konsumtionsskatter, såsom distansbaserade flygskatter och skatter på kött- och mejeriprodukter baserade på deras klimatavtryck, som mer genomförbara alternativ.Miljöskatter möter dock regelbundet motstånd från allmänheten, vilket gör att politiker tvekar att implementera dem. En möjlig förklaring kan vara att miljöskatter ofta inte specificerar hur intäkterna ska användas. Detta projekt kommer att fokusera på miljöskatter där användningen av intäkterna är tydlig och transparent. Exempel på detta skulle kunna vara att använda skatteintäkter för miljöändamål som t.ex. finansiering av fossilfritt flygbränsle. Användning av intäkterna som inte medför ökade kostnader för hushållen skulle kunna vara att genomföra en skattedifferentiering inom en sektor, till exempel att införa punktskatt på klimatbelastande mat samtidigt som momsen på hälsosam mat tas bort, samt att återföra skatteintäkter till medborgare. Både Kanada och Schweiz har infört styrande CO2-avgifter som återförs till alla medborgare. De nuvarande nivåerna i Kanada är jämförbara med den svenska CO2-skatten och ger ett ensamhushåll 5000 kronor per år, med en planerad ökning på 200 % fram till 2030.Detta projekt syftar till att utveckla en bred förståelse för utformning, effektivitet och acceptans av starka klimatstyrmedel inom mat- och flygsektorn. Följande forskningsfrågor kommer att täckas:Vilken nivå av klimatavgifter/-skatter skulle behövas för att utsläppen i flyg- och matsektorerna ska minska i linje med klimatmålen?Vilka skulle effekterna bli för olika grupper (låg- och höginkomsttagare, boende i storstad och landsbygd) och hur skulle sysselsättningen påverkas av dessa styrmedel?Hur ser acceptansen för o