Matskatteväxling – en god idé? Effekter och acceptans av att använda skatter och subventioner för en mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion.

Rapport, 2025

I denna rapport analyseras hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja hälsosamma matvanor och minska klimatpåverkan från det vi äter. Matvanor är inte enbart ett individuellt val utan även en samhällsfråga. Till exempel kan inte barn förväntas väga in hälsoaspekter på samma sätt som vuxna. Andelen 11 till 15-åringar med obesitas har blivit fyra gånger högre de senaste 30 åren, och forskning visar att 80 procent av dem sannolikt har kvar dessa problem i vuxen ålder. Våra matvanor är också en samhällsfråga genom att kostnader för matrelaterad ohälsa inte enbart bärs av individen utan också av samhället i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.

Det finns också miljörelaterade motiv för åtgärder för förändrade matvanor. Klimatavtrycket från den svenska befolkningens livsmedelskonsumtionen är nästan dubbelt så högt som utsläppen från den svenska personbilstrafiken. För att matkonsumtionens utsläpp ska minska i linje med de globala klimatmålen krävs både tekniska åtgärder på produktionssidan, minskat matsvinn och kostförändringar. Hittills har klimatpolitiken främst fokuserat på energi-, transport- och industrisektorerna men i och med det ökade behovet av att snabbt få ned utsläppen riktas mer uppmärksamhet nu även mot jordbruket, bland annat som en följd av ökade krav på utsläppsminskningar inom EU:s klimatpaket, Fit-for-55.

Ovanstående hälso- och miljörelaterade skäl kan motivera politiska åtgärder för att påverka matvanor. De åtgärder som hittills har använts inom livsmedelsområdet är främst informationsåtgärder som kostråd, frivillig märkning och insatser inom offentlig sektor, men för att uppnå större förändringar krävs starkare politiska åtgärder. I denna rapport redovisar vi effekterna av olika sätt att använda skatter och subventioner. Effekten uppnås genom att människor i viss utsträckning köper mer när priset sänks och mindre när priset höjs. Konsumtionsskatterna läggs likformigt på alla produkter, vilket gör att de inhemskt producerade livsmedlen inte missgynnas jämfört med de importerade, vilket upprätthåller den inhemska lantbrukets konkurrenskraft.

Syftet med den här rapporten är att identifiera och analysera skatteförändringar som skulle medföra betydande vinster för både folkhälsan och klimatet, men utan att medföra negativa ekonomiska konsekvenser för konsumenterna. Fem breda skattepaket och åtta enskilda skatteförändringar har analyserats. I denna sammanfattning beskrivs det paket som kallas ”Matskatteväxling med sänkt moms”. Motivet för att lyfta fram just detta paket är att det medför gynnsamma effekter för folkhälsa, klimat och privatekonomi, men också för att det bygger på väletablerade metoder för skatteförändringar (momsdifferentiering och punktskatter). De skatteförändringar som analyseras i detta paket (se tabell till vänster) är att momsen tas bort helt för frukt, grönsaker, baljväxter samt nyckelhålsmärkt bröd, müsli och flingor, gryner och pasta (nuvarande moms-nivå är 12 procent för all mat). För socker-sötade drycker appliceras en punktskatt på samma nivå som i Storbritannien. Rött kött beskattas också med en punktskatt som ligger något lägre än koldioxidskatten för bensin och diesel. För att simulera hur stora konsumtionsförändringarna skulle bli av ett sådant skattepaket beräknas konsumenternas priskänslighet baserat på data om priser och försäljningsvolymer för 22 000 produkter i 31 livsmedelsbutiker under drygt två år. Simuleringen visade att den största minskningen i konsumtion gällde sockersötade drycker (-24 %) och nöt- och lammkött (-19 %, konsumtionen hamnar då på en nivå som motsvarar den som var under slutet av 90-talet).

Positiva hälso- och miljöeffekter. För hälsoanalysen används WHO:s modell för att simulera förändringar i antalet förtida dödsfall bland den svenska befolkningen, det vill säga dödsfall bland vuxna mellan 30 och 70 år, som en följd av ökad konsumtion av frukt, grönsaker och fullkorn, samt minskad konsumtion av rött kött. Konsumtionsförändringarna från en Matskatteväxling med sänkt moms beräknas medföra att antalet förtida dödsfall skulle minska med drygt 700 personer per år (vilket kan jämföras med 232 dödsfall i vägtrafiken år 2023). Resultaten indikerar också att dessa positiva hälsoeffekter skulle vara något större för låginkomsttagare än för höginkomsttagare.

Resultaten av miljöanalysen indikerar att en matskatteväxling skulle resultera i 4,4 procent lägre klimatpåverkan från den totala livsmedelskonsumtionen. Det innebär cirka 700 000 ton koldioxidekvivalenter för hela den svenska befolkningen, vilket motsvarar en minskning av de svenska utsläppen från personbilar med cirka åtta procent. Utöver detta innebär konsumtionsförändringarna positiva effekter för en mängd andra miljöaspekter, vilket till stor del kan förklaras av minskad konsumtion av kött och därmed minskat behov av djurfoder.

Inga negativa ekonomiska effekter för vare sig konsument eller stat. Prishöjningar på mat drabbar låginkomsttagare hårdare eftersom denna grupp lägger en större andel av sina inkomster på mat. I denna matskatteväxling kompenseras dock punktskatter på vissa livsmedel med att momsen tas bort på andra livsmedel. Beräkningar visar att nettoeffekten för alla inkomstgrupper är försumbar (under 10 kr per månad per person). Matskatteväxlingen är utformad för att vara finansiellt neutral för staten på kort sikt, men kan förväntas generera ekonomiska fördelar på längre sikt genom minskade sjukvårdskostnader, lägre produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro och minskade miljökostnader.

Relativt god acceptans. Trots dessa fördelar är det långt ifrån säkert att ett förslag om matskatteväxling skulle vinna tillräckligt stöd i Sveriges riksdag. Både allmänheten och politiker uttrycker betydande tveksamhet till politiska åtgärder inom matområdet. Människors attityder är dock inte stabila utan påverkas av samhällsdiskussionen. Människor blir dessutom ofta mer positiva till ett visst styrmedel efter att det har införts. Attityderna till politiska åtgärder påverkas också av hur åtgärderna är utformade, till exempel hur de påverkar människors privatekonomi.

Den här rapporten omfattar också analyser av acceptans som bygger på enkätsvar från 3233 medborgare. Vi ställde bland annat följande fråga "Om Sverige skulle höja skatten på viss mat och sänka skatten på viss annan mat, vilken skattenivå skulle du då föredra för nedanstående livsmedel?".

En bred majoritet är för en lägre skatt på frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkt mat, samt för en högre skatt på sockersötade drycker. För rött kött vill fler höja skatten än sänka den, men de flesta önskar behålla den på nuvarande nivå. Om skatten på kött används för att finansiera sänkt skatt på frukt och grönt ökar dock stödet för en sådan skatt betydligt, jämfört med att enbart införa en skatt på kött.

Rapporten analyserar också argumenten för och emot en skatt på rött kött, bedömer i vilken utsträckning de är faktabaserade samt deras relevans för en matskatteväxling. I det avslutande kapitlet diskuteras hur en välplanerad utformning och kommunikation av en matskatteväxling, kompletterat med ett omfattande policy-paket som inkluderar åtgärder för ökad livsmedels-beredskap och bevarande av värdefulla naturtyper, skulle kunna bidra till en ökad acceptans.