Naturalistisk utvärdering av bussdockningssystemet 'Narrow Navigation' – En longitudinell studie om bussförares och passagerares upplevelse och acceptans av ett automatiserat dockningsstödsystem

Forskningsprojekt, 2024 – 2025

Sammanfattning

Introduktion
En utvärdering av ett förarstödsystem i bussar, kallat Narrow Navigation (NN), utvecklat av Volvo Bussar, har genomförts och delfinansierats inom EU-projektet eBRT-2030 (European Bus Rapid Transit 2030) i samarbete med Volvo Bussar och Svealandstrafiken AB. Denna naturalistiska, longitudinella studie undersökte i naturlig körmiljö användning och acceptans av NN-systemet, vilket automatiserar delar av dockningsprocessen, en uppgift som ofta beskrivs som stressande och kognitivt krävande. Studien analyserade hur förarnas upplevelse och acceptans utvecklades över tid samt utvärderade passagerarkomfort vid automatiserade dockningar med NN-systemet.

Metod
En Volvo 7900 elbuss utrustad med NN-systemet trafikerade en 13 km lång busslinje i Västerås (Linje 1), Sverige. Fem yrkesförare från Svealandstrafiken AB deltog i en 3,5 månader lång testperiod efter en tre dagar lång utbildning. Data samlades in via intervjuer, enkäter och körloggar. Passagerarkomfort utvärderades genom enkäter som jämförde automatiserade och manuella dockningar.

Resultat
Förarnas erfarenheter av NN-systemet utvecklades över tid och påverkades av teknisk prestanda och den övriga trafikmiljön. Den initiala upplevelsen varierade, men alla förare rapporterade ökat förtroende och acceptans över tid då förarna lärde sig interagera med systemet och fick ökat självförtroende. Denna ökning av förtroende och tillit till systemet avstannade dock tillfälligt i mitten av testperioden på grund av upplevda tekniska problem (t.ex. positionsfel, gränssnittsfördröjning) vilka orsakade frustration men bedömdes inte som säkerhetskritiska. Efter denna fas så anpassade förarna sitt beteende till NN-systemet och förtroendet stabiliserades men nådde inte helt tillbaka till den initiala (höga) nivån.

NN-systemet värderades högt vid dockning för sin precision och konsekventa beteende, vilket minskade förarstress och förbättrade passagerarkomforten signifikant jämfört med manuellt körda bussar. Däremot upplevdes utkörningar problematiska på grund av långsam och 'obeslutsam' acceleration, vilket gjorde systemet mindre lämpligt för att smidigt ansluta till trafikflödet.

Överlämningar av kontroll förbättrades med erfarenhet, men förarna önskade mjukare överlämningar och mer anpassningsbart systembeteende (relativt övrig trafikmiljö). LED-indikatorer föredrogs framför ljudsignaler på grund av omgivande buller.

Slutsats
NN-systemet visar stor potential för att förbättra dockningsprecision, förarergonomi och passagerarkomfort. Dock visar förarupplevelsen vid utkörningar från hållplatser samt kontrollöverlämningar behovet av ytterligare utveckling.

Framtida forskningsinriktningar
Framtida forskning bör därför:

(i) Undersöka de potentiella fördelarna med automatiska dockningssystem med ett större urval och analysera mer detaljerat hur körbeteende påverkar användarupplevelse och acceptans i olika trafikkulturella kontexter.

(ii) Utforska hur ett NN-system med utökad funktionalitet – såsom avancerad objektidentifiering, autobroms och adaptivt körbeteende – skulle uppfattas i verklig kollektivtrafik.

(iii) Bedöma de potentiella ekonomiska fördelarna med ett NN-system, inklusive minskat slitage på däck och hjulaxlar och/eller färre sjukskrivningar på grund av överkroppsbesvär.