Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner

Forskningsprojekt, 2014 – 2017

Korrosion av armering är den vanligaste skadetypen i armerade betongkonstruktioner. Skadorna väntas dessutom förvärras på grund av klimatförändringar. Dessutom ökar efterfrågan på lastkapacitet ofta över tiden. Det finns därför ett växande behov av tillförlitliga metoder för att bedöma bärförmåga och återstående livslängd av befintliga byggnader. Idag finns mycket svaga kopplingar mellan inspektioner och bärighetsberäkningar. Detta behandlas i det här projektet. Provkroppar tagna från kantbalkar från Stallbackabron i Trollhättan kommer att användas. De har naturligt korroderad armering, och är detaljerat dokumenterade vad gäller spjälkning, sprickmönster och sprickvidder i den omgivande betongen. Armeringsstängerna, med varierande korrosionsangrepp, kommer att tas ut ur betongen och dragprovas. Detta ger information om korrosionsgrad, det vill säga hur mycket de har rostat, och seghet. Den dokumenterade sprickbildningen kommer att kopplas till korrosionsgrad. Vidare kommer korrosionsgrad att kopplas till seghet. I bägge dessa kopplingar kommer avancerad modellering att användas för att skapa en förståelse för inblandade fenomen. Därifrån kommer förenklade modeller som kan användas i praktiken att utvecklas. Resultaten av projektet kommer att bidra till betydande ekonomiska och miljömässiga besparingar, eftersom vi med förbättrad kunskap kan reparera och ersätta befintliga konstruktioner endast då det behövs.