Samhällseffekter genom integrering av geosystemtjänster i undermarksplanering

Forskningsprojekt, 2020 – 2021

Geosystemtjänster beskriver de nyttor som undermarken (de geologiska systemen) tillför människan och samhället. Idén till projektet går ut på att beskriva de effekter på samhällsplanering och samhällsutveckling som en integrering av geosystemtjänster i planeringsprocessen kan ge. Kommunal planering fokuserar primärt på hur markytan bäst skall användas. Undermarken lämnas ofta till en mer reaktiv planering där vanligtvis den som först gör anspråk på utrymmet under ytan får tillgång till det. Detta leder ofta till att undermarken inte används till det den är bäst lämpad för, och att när man i ett senare skede behöver nyttja undermarken för nya ändamål är den redan upptagen. Konflikter mellan användningsområden uppstår, exempelvis kan en fastighetsägare använda sig av undermarken för geotermisk uppvärmning/kyla och om man senare vill bygga tunnelförlagd infrastruktur genom fastigheten kommer det att uppstå en konflikt mellan fastighetsägare och samhällsbehov. Andra aspekter där avvägningar mellan undermarkens potentiella olika användningsområden behöver göras kan handla om markens och undermarkens funktioner (t.ex. förmågan att binda koldioxid eller att lagra och filtrera vatten) kontra behovet av att ta den i anspråk för utrymmen och infrastruktur.

Ofta är planerare inte medvetna om de inneboende värdena hos undermarken i sin planering eller ser enbart byggnadstekniska problem. Därför planeras inte användningen av undermarken utifrån en optimal naturgiven förutsättning, utan istället från ett perspektiv av vad som behövs för att tillfredsställa behovet till det som planeras på ytan. Hänsyn tas sällan till redan befintliga funktioner, t.ex. till grundvatten, bärighet, förmåga till att härbärgera ekosystem eller resiliens. Undermarkens förmåga att bidra med material som t.ex. ballast, mineral, energi och vatten är sällan med som underlag för planering. För regioner med stor befolkningstillväxt är det redan idag problem med försörjning av vissa berg- och sandmaterial. I Skåne förväntas det t.ex. ske en fördubbling av materialbehovet inom en tioårsperiod. Idag ges få nya tillstånd för täktverksamhet och de befintliga anläggningarna kommer inte att på sikt kunna tillfredsställa behoven: nya lösningar med bättre helhetssyn på undermarkens resurser måste till. Projektförslaget har som mål att undersöka hur undermarkens egenskaper och funktioner/nyttor (geosystemtjänster) kan och bör integreras i planeringsprocesserna. Dialog med intressenter genom tre seminarier kommer att utgöra grunden för att utveckla en forskningsansökan till kommande utlysning.