Kvantitativ mikrobiell källspårning med Bacteroidales qPCR för bedömning och åtgärder av patogenrisker i en ytvattentäkt

Övrigt konferensbidrag, 2010

Flera viktiga vattenburna patogener i Norden kan smitta mellan djur och människor, exempelvis parasiten Cryptosporidium. Det finns flera skäl för dricksvattenproducenter att inkludera mikrobiologisk källspårning i kartläggningen av sina råvattentäkter, och EU:s ramdirektiv för vatten tar upp principen om att åtgärda vid föroreningskällan och att förorenaren betalar. Vi har använt kvantitativ PCR (qPCR) för att detektera genetiska markörer av ordningen Bacteroidales från människor och idisslare i vattenprov från Rådasjön, en dricksvattentäkt för mer än 500 000 invånare i Västsverige. Den humana markören återfanns på alla provpunkter omkring sjön och vid råvattenintaget på 16 m djup, generellt i högre halter än E. coli, vilken bekräftar en tydlig avloppspåverkan. Idisslarmarkören återfanns mer sporadiskt, med högst halter invid en strandbetesmark där ungdjur vistats under sommarhalvåret. Resultat från provtagningar vid regnhändelser i en bäck nära råvattenintaget bekräftade human förorening från uppströms liggande enskilda avlopp, medan idisslarmarkören på motsvarande sätt återfanns vid regnhändelser vid strandbetesmark. Den fekala kontamineringen vid råvattenintagen till följd av olika riskhändelser vid Rådasjön (sannolikhet) har sammanvägts med litteraturangiven potential hos olika genotyper av Cryptosporidium att orsaka infektion (konsekvens) i en riskmatris. Sammanvägningen visar att avloppsrelaterade riskhändelser vid denna sjö står för en avsevärt större risk för kryptosporidieinfektion än idisslarrelaterade riskhändelser. Resultaten visar att qPCR-detektion av genetiska markörer kan kasta nytt ljus över ursprunget till fekal förorening i ytvattentäkter, men bör kombineras med en bedömning av riskhändelser i det aktuella området.