Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad
Rapport, 2018

Det pågår idag arbete nationellt för att anpassa byggsektorn till allt högre krav på klimatanpassning. 

Den här studien bidrar med kunskap kring materialflöden och relaterad klimatpåverkan med fokus på inre underhåll och renovering av bostäder. En förstudie (E2B2 projekt 39703–1) visade på att moderna nyproducerade bostadsrätter i lägenheter renoveras och byggs om i en stor omfattning vilket
leder till materialflöden och klimatpåverkan. Mycket av renoveringen och utbytet sker i förtid i förhållande till beräknad livslängd av konstruktioner, material och utrustning. Studien har som mål att bidra med riktlinjer och stöd för projektering och underhåll av mer klimatsmarta bostäder.

Utgångspunkten är det empiriska materialet ifrån förstudien. Metoderna som använts är statistiska och kvalitativa analyser, design av alternativa lösningar och klimatbelastningsberäkningar. Resultaten visar att störst klimatpåverkan från inre underhåll och renovering kan härledas till utbyte
av vitvaror. När det gäller byggnadsrelaterade konstruktioner och fast inredning står köksinredning, innerväggar och byte av ytskikt (golv och målning) för en större del av klimatbelastningen.

Klimatbelastning från byggnation och inre underhåll kan minskas genom mer klimatsmartare design och materialval. Genom att undvika gips liksom cement- och fiberbaserade skivor och istället använda trä kan upp emot 50 % minskning av klimatpåverkan uppnås för förvarings- och kökslösningar.
För att skapa mer klimatsmart bostäder lyfts tre områden fram: klimatsmarta val i produktionsfasen, klimatsmarta lösningar för bostäder för att undvika förtidiglagd och onödig renovering, underhåll och ombyggnad samt klimatsmarta val när underhåll, renovering och ombyggnad sker. Studien ger en
övergripande ingång till de tre områdena och förslag på bättre lösningar. Generellt sett krävs det en större medvetenhet kring de ombyggnationer som boende kan komma att göra under bostadens livslängd. Ombyggnader är inte alltid av ondo utan kan ses som en möjlighet för de boende att anpassa
bostaden efter ändrade behov över tid. Val av material och konstruktioner bör göras med utgång i lägsta miljöpåverkan men också för att skapa beständiga lösningar som har en teknisk och estetisk kvalitet som håller. Vidare bör en översyn av lagkrav på bostäder göras så att de inte driver på
förtidiglagda renoveringar och ombyggnationer.

inbyggd energi- och klimatpåverkan

brukaraspekter

bostadsrätter

inre renoveringar

Materialflöden

Författare

Paula Femenias

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Byggnadsdesign

Cecilia Holmström

Tengbom

Henrik Jönsson

Bengt Dahlgren AB

Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad: Arkitektonisk utformning som möter sociala mål kring funktion, tillgänglighet och anpassning över tid samtidigt som klimatpåverkan begränsas

Energimyndigheten, 2016-09-01 -- 2017-12-31.

HSB Living Lab, 2016-09-01 -- 2017-12-31.

Ämneskategorier

Arkitekturteknik

Design

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Building Futures

Energi

Infrastruktur

HSB living lab

Mer information

Senast uppdaterat

2018-11-07