Lärdomar hos aktörer och forskare under forskningsprojektet SAFIRE om hållbar och effektiv efterbehandling av förorenade områden

Rapport, 2019

Denna studie har genomförts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency, på svenska Hållbarhetsanalys för förbättrad effektivitet vid efterbehandling). Projektet genomfördes 2015-2018 med samfinansiering av forskningsrådet Formas (kontrakt 210-2014-90), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI) och NCC AB. Projektets övergripande syfte var att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar av förorenade områden i Sverige. Att tillämpa multikriterieanalys-metoden SCORE (Sustainable Choice of Remediation) var en central del av SAFIRE för att kunna undersöka hur en hållbarhetsanalys vid val av efterbehandlingsåtgärder kan påverka effektiviteten i efterbehandlingen. Ett antal pågående efterbehandlingsprojekt användes som fallstudier i SAFIRE: Järpens industriområde i Järpen i Åre kommun, BT Kemi Södra området i Teckomatorp i Svalövs kommun, f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun, f.d. kemtvätt på Blekingegatan i kvarteret Räven i Helsingborg stad, och Limhamns läge i Limhamn i Malmö stad.

Den här rapporten handlar om en delstudie i SAFIRE om vilket lärande som skedde under projektet. Fokus låg på att besvara följande frågor: (1) Vilka förväntningar har olika aktörer på vad en hållbarhetsanalys kan bidra med? Uppfylls dessa förväntningar? (2) Vilka nya lärdomar ger en SCORE-tillämpning för aktörer som deltar i tillämpningen? (3) Vad ser aktörerna som de största styrkorna och svagheterna med SCORE som redskap för att göra en hållbarhetsanalys? (4) Vilka möjligheter ger SCORE för aktörer att dela med sig av sina kunskaper och synpunkter? (5) Vad lär sig deltagande forskare av projektet inklusive dess fallstudier?

Följande data användes för att angripa frågorna: (i) Varje deltagare i fallstudierna fick fylla i en individuell skriftlig enkät vid sin första organiserade kontakt med SAFIRE. Frågorna handlade om förväntningar på den kommande SCORE-tillämpningen och vikten av olika aspekter kopplade till hållbar och effektiv efterbehandling, (ii) lärdomar dokumenterade i fallstudiernas slutrapporter, (iii) två regionala diskussionsseminarier med fallstudiedeltagare, (iv) en individuell skriftlig enkät till fallstudiedeltagare vid slutet av SAFIRE, och (v) en individuell skriftlig enkät till forskarna i SAFIRE.

I den här rapporten redovisas resultatet från samtliga delar av datainsamlingen. Rapportens avslutande kapitel är en diskussion som med anknytning till ovanstående frågor bland annat tar upp att:

(1)   Vanliga förväntningar var att SCORE skulle tillföra ett helhetstänk och tydliggöra konsekvenser av en typ som annars inte nödvändigtvis beaktas inför ett beslut om åtgärdsval (särskilt sociala och samhällsekonomiska), och dessa förväntningar verkar i hög grad ha uppfyllts.

(2)   Ett exempel på en viktig lärdom var att SCORE bör tillämpas iterativt. SCORE bör inte ses som ett verktyg enbart för den s.k. riskvärderingen, utan som åtminstone konceptuellt med fördel även kan användas i arbetet med identifiering och utformning av åtgärder och som hjälp i målformuleringsarbetet.

(3)   Styrkor med SCORE som nämns återkommande är att den tillför systematik, struktur, vetenskaplighet, dokumentation och fångar in många aspekter som har med hållbarhet att göra. Baksidan är att den är tidskrävande och komplex, vilket indikerar att införande av hållbarhetsbedömningar bör ses som en process i vilken ingår såväl information, utbildning som utvärderingsmetodik.

(4)   Resultaten indikerar tydligt att deltagande aktörer fick möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och ge synpunkter, men en tydlig svårighet är att i SCORE-processen få tillräcklig representativitet för olika grupper i samhället. Ett antal förslag för att minska detta problem framkom, bl.a. att om möjligt samverka med kommunala planprocesser.

(5)   Av fallstudierna drog forskarna slutsatsen att SCORE hjälper till att hantera svåra avvägningar även i komplexa fallstudier. Det finns dock brister som kan leda till feltolkningar av resultaten, bl.a. implicita värdegrunder och ett hållbarhetsindex som kan vara svårtolkat.

I kapitlets sista kapitel sammanfattas vidare ett antal generella lärdomar för riskvärderingar och hållbarhetsanalyser inom efterbehandlingsområdet samt specifika lärdomar för fysiska möten (seminarier och workshoppar) som hjälpmedel vid hållbarhetanalyser. Sådana lärdomar bör kunna vara relevanta för vägledningar som tas fram till efterbehandlingsbranschen. Lärdomarna från SAFIRE kan på så sätt omsättas i praktiska råd vid riskvärdering och hållbarhetsanalys av åtgärder vid förorenade områden.