Effektivitet i insamlingen av byggavfall
Paper i proceeding, 2019

Syftet med denna artikel är att öka kunskapen om vad en ökad sorteringsgrad av byggavfall får för konsekvenser på fyllnadsgrader vid transporter och insamlingskostnader. Denna kunskap är av stor vikt för att kunna effektivisera insamlingen av bygg- och rivningsavfall, dvs sortering, lagring och transporter. Endast hälften av det 9,8 miljoner ton bygg- och rivningsavfall som genereras årligen återvinns idag och tidigare studier visar att det finns förbättringspotential avseende ökade fyllnadsgrader och samordning av transporter. I artikeln har vi för 22 byggprojekt räknat fram sorteringsgrader i termer av andel utsorterat material från materialkategorierna brännbara material, inerta material, och metaller, samt beräknat logistikeffektivitet i termer av fyllnadsgrad i de fordon som används för att transportera avfall från byggarbetsplats till förbehandlingsanläggningen. Andel utsorterat material och fyllnadsgrader har satts i relation till insamlingskostnader, det vill säga lagrings- och hanteringskostnader, transportkostnader och behandlingskostnader.
 
Resultat visar att det finns en stor förbättringspotential avseende sorteringsgrader och fyllnadsgrader i projekten. Sorteringsgrader för samtliga projekt ligger i medeltal på 52 % för brännbara material, 52 % för inerta material och 3% för metaller. Fyllnadsgrader i projekten i materialkategorierna blandat avfall för eftersortering, brännbara material, sorterade brännbara material, inerta material, sorterade inerta material, metaller samt sorterade metaller ligger mellan 24 % och 48 %. Intressant att notera är att fyllnadsgraden för de sorterade materialen i snitt är högre än för de blandade fraktionerna. Gällande förhållandet mellan sorteringsgrad och fyllnadsgrad så finns inget samband för de projekt som studerats. Byggföretaget har sparat drygt tre miljoner kronor i behandlingskostnader genom att sortera på det sätt man gör i jämförelse med att inte sortera alls. Dock tillkommer lagrings- och hanteringskostnader samt eventuella transportkostnader som kan öka eller minska besparingen något. Huruvida man tjänar på källsortering eller inte är beroende på vilket material det handlar om. Om man endast tittar på behandlingskostnaderna så har man sparat mer på att sortera brännbara material än inerta material. Rekommendationen är att lägga fokus på att sortera ut material med låga behandlingskostnader relativt behandlingskostnaden för blandat material. Det finns även kostnadsbesparingar att göra genom att ta fram smarta sätt att sortera ut skrymmande delar av blandade material till icke skrymmande sorterade material.

Författare

Linea Kjellsdotter Ivert

Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)

Martin Kurdve

RISE Research Institutes of Sweden

Mats Johansson

Chalmers, Teknikens ekonomi och organisation, Supply and Operations Management

Pernilla Löfås

NCC Building Sweden

Thomas Kalhqvist

Ragn-Sells

PLAN's Forsknings- och Tillämpningskonferens
Linköping, Sweden,

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Transport

Ämneskategorier

Annan teknik

Mer information

Skapat

2019-10-05