Gräsmarkernas användning i Sverige
Rapport, 2020
Sammanfattning
I denna rapport redovisas beräkningar och skattningar för hur landets gräsmarker, vilka omfattar slåtter- och betesvallar på åkermark samt naturbetesmarker, nyttjas och används av landets gräsätande tamdjur. Eftersom denna typ av estimat inte har gjorts tidigare är rapportens fokus inriktat på att redovisa metoder och data.
Arbetet har utförts genom att: 1) inventera uppgifter om foderstater och baserat på dessa, skatta förbrukningen av vallfoder (ensilage, hösilage, hö) samt bete för olika kategorier av nötkreatur, får och hästar; 2) beräkna gräsmarkernas produktion samt 3) utifrån punkt 1 och 2 beräkna vilka arealer slåtter-och betesvallar samt naturbetesmarker de gräsätande tamdjuren behöver och jämföra dessa estimat med tillgängliga arealer. Arealskattningarna tar även hänsyn till foderförluster och spill i hela foderkedjan.
Dataunderlaget baseras så långt det är möjligt på officiell statistik från SCB och Jordbruks-verket samt forskningsrapporter. Vid behov har expertkunskap tillfrågats och vid dataluckor har antaganden fått göras, ofta i diskussion med experter inom rådgivning. All indata från den officiella statistiken har beräknats som ett medelvärde för de tre åren 2015, 2016 och 2017. För statistik som inte redovisas årligen har de senast publicerade uppgifterna använts. Beräkningarna är företrädesvis utförda på länsnivå där sådana uppgifter har funnits att tillgå (djurantal, arealer, skördenivåer). Dessa länsvisa beräkningar har sedan aggregerats till totala resultat för landet samt delats upp på regionerna Syd, Väst, Öst, Mellan och Norr.
Nötkreaturens, fårens och hästarnas årliga konsumtion av ensilage, hösilage och hö från vallar skattas till totalt cirka 3,1 miljoner ton torrsubstans och betesintaget till ca 1,5 miljoner ton torrsubstans. Mjölkproduktionen är den största konsumenten av skördat vallfoder, motsvarande nästan hälften. Nötkreaturen i köttproduktionen står i gengäld för nästan hälften av betesintaget. Hästsektorn är en betydande konsument av vallfoder och hästarnas intag av hösilage och hö är i samma storleksordning som konsumtionen inom nötköttssektorn.
En jämförelse av djurens totala konsumtion av vallfoder inklusive foderförluster och spill, med produktionen på tillgänglig areal visar att dessa är i hyfsad balans. Av drygt 1 miljon hektar vall på åker beräknas mjölksektorn nyttja cirka 40 % medan häst- och nötköttssektorn står för runt 30 % respektive 25 % av användningen. Naturbetesmarkernas knappt 450 000 ha nyttjas framförallt av djur i nötköttsproduktionen, uppskattningsvis cirka 70 % av arealen.
Vallar och betesmarker växer på hälften av Sveriges jordbruksmark och har stor betydelse för landsbygdens försörjning, särskilt i mellan- och skogsbygd. Denna markanvändning är viktig för landets livsmedelsförsörjning samt en rad andra ekosystemtjänster som t ex kolinlagring i mark, pollinering, rekreation och naturupplevelser samt för bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskap. Trots dessa flerfaldiga nyttor är gräsmarkerna och användningen av deras biomassaproduktion på många sätt bristfälligt undersökta inom statistik och forskning. Denna rapport bidrar till en översikt om vilka data och uppgifter som behöver tas fram för att få ett bättre kunskapsunderlag för planering och utveckling av gräsmarkernas framtida användning.
Summary
This report describes calculations and estimates for how Sweden´s grasslands, a land use including temporary grasslands (i.e. leys in crop rotations on arable land) and pastures on semi-natural grasslands, are used by cattle, horses and sheep. The focus of the report is a description of methods and data used in the calculations.
The main method has been to: 1) collect data on feed rations and based on these, calculate the consumption of silage, hay and pasture for different categories of cattle, horses and sheep; 2) estimate the biomass production from different types of grasslands and 3) based on 1 and 2, calculate the acreages of temporary grasslands and pastures that are needed by the livestock and compare these estimates with available areas in the statistics. The estimates of needed acreages also consider waste and losses in the overall fodder chain.
Input data are based on official statistics from Sweden Statistics, Board of Agriculture and research literature. In case of data gaps, assumptions have been made, often in discussion with expertise from advisory service and/or research. The calculations are made as a yearly average of the three years 2015, 2016 and 2017. Some data needed were not reported yearly, here the latest available data have been used. The calculations are foremost done at county level and then aggregated at national level, and also also divided between the five regions South, West, East, Mid and North.
The yearly consumption of biomass from the grasslands in Swedish agriculture is estimated at approximately 3.1 million tons dry matter of silage and hay, and around 1.5 million tons dry matter of pasture. Dairy production is the largest consumer of silage and hay, almost half of total. Cattle in the beef production consume almost half of the pasture biomass. The horse sector is a significant consumer of silage and hay, in the same magnitude as the beef sector.
A comparison of the animals´ total consumption of silage, hay and pasture, including losses and waste in the fodder chain, with the biomass yields from the grasslands shows that those two are in reasonable balance. From a total area of roughly one million hectares temporary grasslands on arable land, it is estimated that the dairy sector uses 40 % while the horse- and beef sector use 30 % and 25 % respectively. The semi-natural grasslands of close to 450 000 hectares are grazed and foremost used by beef cattle, approximately 70% of this area.
Grasslands in forms of temporary leys and semi-natural pastures cover half of Sweden´s agricultural land, and are very important for the rural economy, especially in regions close to forest areas (inland and north). This land use is important for food supply and other ecosystem services such carbon sequestration, pollination, recreation and biodiversity in agricultural landscapes, but is inadequately covered in statistics and research. This report contributes to an overview of what data that are needed to improve our understanding and knowledge of grasslands in Sweden.
I denna rapport redovisas beräkningar och skattningar för hur landets gräsmarker, vilka omfattar slåtter- och betesvallar på åkermark samt naturbetesmarker, nyttjas och används av landets gräsätande tamdjur. Eftersom denna typ av estimat inte har gjorts tidigare är rapportens fokus inriktat på att redovisa metoder och data.
Arbetet har utförts genom att: 1) inventera uppgifter om foderstater och baserat på dessa, skatta förbrukningen av vallfoder (ensilage, hösilage, hö) samt bete för olika kategorier av nötkreatur, får och hästar; 2) beräkna gräsmarkernas produktion samt 3) utifrån punkt 1 och 2 beräkna vilka arealer slåtter-och betesvallar samt naturbetesmarker de gräsätande tamdjuren behöver och jämföra dessa estimat med tillgängliga arealer. Arealskattningarna tar även hänsyn till foderförluster och spill i hela foderkedjan.
Dataunderlaget baseras så långt det är möjligt på officiell statistik från SCB och Jordbruks-verket samt forskningsrapporter. Vid behov har expertkunskap tillfrågats och vid dataluckor har antaganden fått göras, ofta i diskussion med experter inom rådgivning. All indata från den officiella statistiken har beräknats som ett medelvärde för de tre åren 2015, 2016 och 2017. För statistik som inte redovisas årligen har de senast publicerade uppgifterna använts. Beräkningarna är företrädesvis utförda på länsnivå där sådana uppgifter har funnits att tillgå (djurantal, arealer, skördenivåer). Dessa länsvisa beräkningar har sedan aggregerats till totala resultat för landet samt delats upp på regionerna Syd, Väst, Öst, Mellan och Norr.
Nötkreaturens, fårens och hästarnas årliga konsumtion av ensilage, hösilage och hö från vallar skattas till totalt cirka 3,1 miljoner ton torrsubstans och betesintaget till ca 1,5 miljoner ton torrsubstans. Mjölkproduktionen är den största konsumenten av skördat vallfoder, motsvarande nästan hälften. Nötkreaturen i köttproduktionen står i gengäld för nästan hälften av betesintaget. Hästsektorn är en betydande konsument av vallfoder och hästarnas intag av hösilage och hö är i samma storleksordning som konsumtionen inom nötköttssektorn.
En jämförelse av djurens totala konsumtion av vallfoder inklusive foderförluster och spill, med produktionen på tillgänglig areal visar att dessa är i hyfsad balans. Av drygt 1 miljon hektar vall på åker beräknas mjölksektorn nyttja cirka 40 % medan häst- och nötköttssektorn står för runt 30 % respektive 25 % av användningen. Naturbetesmarkernas knappt 450 000 ha nyttjas framförallt av djur i nötköttsproduktionen, uppskattningsvis cirka 70 % av arealen.
Vallar och betesmarker växer på hälften av Sveriges jordbruksmark och har stor betydelse för landsbygdens försörjning, särskilt i mellan- och skogsbygd. Denna markanvändning är viktig för landets livsmedelsförsörjning samt en rad andra ekosystemtjänster som t ex kolinlagring i mark, pollinering, rekreation och naturupplevelser samt för bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskap. Trots dessa flerfaldiga nyttor är gräsmarkerna och användningen av deras biomassaproduktion på många sätt bristfälligt undersökta inom statistik och forskning. Denna rapport bidrar till en översikt om vilka data och uppgifter som behöver tas fram för att få ett bättre kunskapsunderlag för planering och utveckling av gräsmarkernas framtida användning.
Summary
This report describes calculations and estimates for how Sweden´s grasslands, a land use including temporary grasslands (i.e. leys in crop rotations on arable land) and pastures on semi-natural grasslands, are used by cattle, horses and sheep. The focus of the report is a description of methods and data used in the calculations.
The main method has been to: 1) collect data on feed rations and based on these, calculate the consumption of silage, hay and pasture for different categories of cattle, horses and sheep; 2) estimate the biomass production from different types of grasslands and 3) based on 1 and 2, calculate the acreages of temporary grasslands and pastures that are needed by the livestock and compare these estimates with available areas in the statistics. The estimates of needed acreages also consider waste and losses in the overall fodder chain.
Input data are based on official statistics from Sweden Statistics, Board of Agriculture and research literature. In case of data gaps, assumptions have been made, often in discussion with expertise from advisory service and/or research. The calculations are made as a yearly average of the three years 2015, 2016 and 2017. Some data needed were not reported yearly, here the latest available data have been used. The calculations are foremost done at county level and then aggregated at national level, and also also divided between the five regions South, West, East, Mid and North.
The yearly consumption of biomass from the grasslands in Swedish agriculture is estimated at approximately 3.1 million tons dry matter of silage and hay, and around 1.5 million tons dry matter of pasture. Dairy production is the largest consumer of silage and hay, almost half of total. Cattle in the beef production consume almost half of the pasture biomass. The horse sector is a significant consumer of silage and hay, in the same magnitude as the beef sector.
A comparison of the animals´ total consumption of silage, hay and pasture, including losses and waste in the fodder chain, with the biomass yields from the grasslands shows that those two are in reasonable balance. From a total area of roughly one million hectares temporary grasslands on arable land, it is estimated that the dairy sector uses 40 % while the horse- and beef sector use 30 % and 25 % respectively. The semi-natural grasslands of close to 450 000 hectares are grazed and foremost used by beef cattle, approximately 70% of this area.
Grasslands in forms of temporary leys and semi-natural pastures cover half of Sweden´s agricultural land, and are very important for the rural economy, especially in regions close to forest areas (inland and north). This land use is important for food supply and other ecosystem services such carbon sequestration, pollination, recreation and biodiversity in agricultural landscapes, but is inadequately covered in statistics and research. This report contributes to an overview of what data that are needed to improve our understanding and knowledge of grasslands in Sweden.
gräsmarker
Författare
Christel Cederberg
Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori
Maria Henriksson
Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori
Kväveavtryck för svensk matproduktion och konsumtion
Formas (2017/01118), 2018-01-01 -- 2020-12-31.
Drivkrafter
Hållbar utveckling
Ämneskategorier
Jordbruksvetenskap
Naturgeografi
Styrkeområden
Energi
Utgivare
Chalmers