Nyanländas flyttmönster. Orsaker och drivkrafter till geografisk rörlighet efter etableringstiden i Västra Götalands län

Rapport, 2021

Denna rapport belyser orsaker och drivkrafter till geografisk rörlighet efter etableringstiden i Västra Götalands län. Under 2020 fick Chalmers tekniska högskola i uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland att utföra en forskningsstudie kring bakgrunden till nyanländas flyttmönster. Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap kring orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster samt belysa konsekvenserna av dessa flyttmönster, både ur kommunernas perspektiv och ur de nyanländas perspektiv. Mer specifik är studiens syfte att belysa vilka faktorer som bidrar till att nyanlända flyttar alternativt bor kvar i sin mottagningskommun samt belysa vilka faktorer som påverkar vart nyanlända flyttar. Vidare avser studien att belysa hur dessa flyttmönster speglar olika kommuners förutsättningar, möjligheter och utmaningar samt vad flyttmönstren innebär för kommunerna och för de nyanlända. 

Studien baseras på en översiktlig genomgång av relevant bakgrundsmaterial, en analys av kvantitativa data över flyttmönster i Västra Götalands län och en fördjupad analys av tre utvalda kommuner; Härryda, Vänersborg och Bengtsfors. I dessa kommuner har en fördjupad analys av statistik samt en kvalitativ fallstudie kring orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster genomförts. Den kvalitativa studien har innefattat ett antal intervjuer samt en enkätundersökning. Intervjuer och enkätundersökningen genomfördes under hösten 2020. 

Genomgången av det statistiska underlaget visar att nyanländas flyttar följer tydliga geografiska mönster, där flyttmönstren för nyanlända ser olika ut för storstadsregionen, medelstora städer och glesbygdskommuner. Sammantaget visar genomgången att de flesta anvisade nyanlända verkar kunna bo kvar i sin mottagningskommun, åtminstone under den treårsperiod som det statistiska underlaget omfattar. Dock tyder mönstret på att när anvisade nyanlända flyttar så flyttar de till mindre och medelstora kommuner och att relativt många andrahandsflyttar går till socioekonomiskt svagare kommuner. Detta tyder på att flyttmönstren över tid kan riskera att ta ut bosättningslagens intentioner, då bosättningslagen bland annat syftar till att styra fler nyanlända till större kommuner med en stark arbetsmarknad.

Sannolikt är nyanländas flyttmönster resultatet av flera samverkande faktorer: vad kommunen som plats erbjuder, såsom till exempel boendemöjligheter, arbetsmarknaden och samhällsservice, hur kommunen som organisation arbetar med nyanlända och det övriga samhället samt vad den nyanlända själv har för förväntningar och preferenser. Som grupp är nyanlända heterogen i fråga om bakgrund, erfarenheter och preferenser. Intervju- och enkätsvaren ger en bild av att en del nyanlända flyttar frivilligt av samma orsaker som andra grupper i samhället, men att det också finns orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster som skiljer sig från övrig befolkning. Framförallt kan man se att nyanlända flyttar mellan kommuner på grund av att de befinner sig i akut bostadsbrist. Vidare kan man se att en del nyanlända flyttar för att det saknas större lägenheter som passar familjens behov i kommunens hyresbostadsbestånd. Detta belyser att många nyanlända befinner sig i en utsatt position på bostadsmarknaden, vilket resulterar i att nyanlända ofta är hänvisade till bostäder med låg standard och osäkra kontrakt hos privata hyresvärdar.

Studien visar också att orsakerna till flytt skiljer sig åt mellan olika kommuner. Medan Härryda, som är en växande kommun i en storstadsregion med stark arbetsmarknad, har få personer som flyttar till kommunen efter etableringstiden, förmodligen för att det är relativt svårt att få en bostad där, har Vänersborg och Bengtsfors fler som söker sig till kommunen, både som självbosatta och genom andrahandsflyttar efter etableringstiden. Vänersborgs kommun pekar på att nyanlända främst flyttar till kommunen på grund av familje- och vänskapsrelationer och på grund av arbete, medan Bengtsfors kommun, som har en krympande befolkning och en relativt hög arbetslöshet, pekar på att många nyanlända flyttar till kommunen enbart på grund av att de hittat en bostad i kommunen. I linje med andra studier ser vi en risk för negativa effekter både för den mottagande kommunen och för den nyanlända om personer tvingas flytta till en annan kommun enbart på grund av att de är i akut behov av en bostad.

Både genomgången av det statistiska materialet och våra kvalitativa resultat visar således att det finns tydliga skillnader beroende på kommunens förutsättningar och läge i den regionala geografin, där växande kommuner i storstadsregionen och krympande glesbygdskommuner har olika utmaningar och möjligheter vad gäller mottagande av nyanlända. För att skapa långsiktiga och hållbara lösningar för nyanländas boendesituation är det avgörande att ha ett helhetsperspektiv där man både arbetar med långsiktiga bostadslösningar för anvisade nyanlända och med bostadsrelaterade insatser riktade mot självbosatta. Detta är avgörande både för att skapa så bra och stabila förutsättningar för nyanlända som möjligt, och för att skapa rimliga och rättvisa förutsättningar för kommunerna att ha ett bra och långsiktigt mottagande. Det är också avgörande för att bosättningslagens intentioner om en rättvis fördelning av nyanlända inte ska gå förlorad över tid.