Utvärdering av statsstödet för en säkrad tillgång till dricksvatten och en bättre vattenhushållning - Enkätstudie av genomförda projekt 2019–2022

Rapport, 2023

Mellan år 2019 och 2022 har det varit möjligt att söka statligt stöd i form av bidrag, här benämnt dricksvattenstödet, för åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgången till dricksvatten. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie med syfte att utvärdera hur stödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till kontaktpersonerna för de projekt som beviljats finansiering från dricksvattenstödet under de fyra åren. Totalt besvarades enkäten för 340 projekt, vilket motsvarar 54 % av samtliga genomförda projekt och alla län finns representerade i svaren.

Resultaten visar att olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men bristfällig vattentillgång och behov av underlag för strategiska beslut är de vanligaste motiven. Huruvida de bakomliggande utmaningarna är kopplade till klimatförändringarna varierar mellan länen. Sammantaget bedömdes drygt hälften av projekten helt (12 %) eller delvis (40 %) vara kopplade till klimatförändringarna.

Projektens avsedda resultat och effekter var framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer var vanligast men andra områden nämns också. Av de projekt som beviljades stöd 2019 och 2020 bedömdes 90 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt. Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). För projekt som beviljades stöd 2021 bedömde 75 % helt eller delvis ha uppnått avsedda effekter och för 2022 var siffran 34 %, vilket beror på att de flesta projekt inte var avslutade när enkäten besvarades och därmed kunde inte detta bedömas. Vanliga anledningar till varför önskade effekter inte uppnåtts var att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning och beslut krävs. Nästan 30 % av projekten innefattade investering i ny teknik och i majoriteten av dessa projekt (80 %) bedömdes den nya tekniken fungera bra eller mycket bra.

En klar majoritet (97 %) ansåg att stödet varit viktigt eller mycket viktigt för att trygga tillgången till dricksvatten. Dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra, men projekttiden framhölls som begränsande (1 år 2019–2020). En längre projekttid skulle underlätta genomförandet och även möjliggöra mer omfattande projekt. Från 2021 har det varit möjligt att söka 2-åriga projekt. Utmaningar kopplade till projekttiden nämns dock i enkätsvaren även för projekt beviljade 2021 och 2022. En utmaning som lyftes är långa upphandlingstider, vilket gör det svårt att hinna genomföra det som planerats inom projekten.

Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 16 % av dem inte genomförts och 74 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts, alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning med krav på 50 % medfinansiering gör troligen att dricksvattenstödet framför allt använts för att stötta projekt som hade genomförts även utan stödet. Det har dock gjort det möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt.

Det går inte att kvantifiera i vilken utsträckning de åtgärder som genomförts bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Resultaten från enkätundersökningen visar emellertid att stödet har bidragit till genomförande av projekt som gett en lång rad positiva effekter på dricksvattenförsörjningen. Effekterna kan också kopplas till de utmaningar man ser i branschen, inklusive klimatförändringarna. Dricksvattenstödet och åtgärderna anses därför ha bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning i Sverige.