Sol i gemenskap: deltagande, organisation och regelverk (SiG) - slutrapport

Rapport, 2024

Projektet Sol i gemenskap: deltagande, organisation och regelverk (SiG) syftade till att un-dersöka hur deltagande, organisation och regelverk påverkar de allmänna villkoren för så kallade ”solgemenskaper” samt vilka grupper som investerar i gemensamt ägd solelproduk-tion i Sverige. Det har gjorts genom en kartläggning av befintliga solgemenskaper och re-gelverk för gemensamt ägd elproduktion i Sverige, intervjubaserade fallstudier samt en enkät till medlemmarna i tre av de identifierade solgemenskaperna. De huvudsakliga resultaten av studierna kan sammanfattas i tre punkter:
1) Solgemenskaperna är mycket homogena med avseende på både medlemssamman-sättning och deltagande, organisation och regelverk. Det gör det svårt att säga hur de tre faktorerna påverkar vilka som investerar i gemensamt ägd elproduktion. Samtidigt visar det att solgemenskaperna endast i begränsad omfattning kan för-väntas bidra till politiskt satta mål om ökad mångfald och inkludering i energisy-stemet.
2) Det saknas regelverk och stödsystem för gemensamt ägd elproduktion i Sverige. Relevanta EU-direktiv har inte införlivats i den svenska lagstiftningen och det saknas en översättning av flera nyckelbegrepp, som kan ha betydelse för vilka som i framtiden kan vara medlemmar i sol- och energigemenskaper.
3) Svenska solgemenskaper motsvarar bara delvis de förväntningar som finns på energigemenskaper inom forskning och politik. Bland annat är medlemmarna inte alltid knutna till en viss plats och de är heller inte särskilt aktivt involverade i ledning, beslutsfattande eller andra aktiviteter.
Sammantaget visar resultaten att det behövs ett bredare, mer tillåtande perspektiv på energi-gemenskaper som tar hänsyn till att energigemenskapernas ändamål kan vara energiomställ-ning snarare än social interaktion och energirättvisa, att lokal förankring kan uppnås på andra sätt än genom att medlemmarna bor nära varandra och anläggningen samt att en känsla av samhörighet och gemenskap kan vara baserad på ett gemensamt intresse snarare än på soci-ala relationer och deltagande i gemensamma aktiviteter.
Ur ett policyperspektiv visar studien att energigemenskaper i Sverige i dagsläget inte har särskilt goda förutsättningar att bidra till ett breddat deltagande i energisystemet, vilket in-nebär att andra slags styrmedel behövs för att uppnå sådana politiska mål. Det kan ändå vara motiverat att förbättra förutsättningarna för energigemenskaper ur ett omställningsperspek-tiv, vilket kräver både en barriäranalys och en tolkning av EU:s regelverk för energigemen-skaper utifrån svenska förhållande och förutsättningar.