Metoder för sprickriskbedömning och -begränsning hos hårdnande betong - En omvärldsanalys och parameterstudie

Rapport, 2024

Forskningsområdet betongkonstruktioner under härdning och risken för temperatur-sprickor har en lång tradition i Sverige, med rötter som sträcker sig tillbaka till 1940-talet. Sedan början av 1990-talet har ett antal projekt genomförts för att studera och minimera risken för sprickbildning i ung betong, en fråga som blivit alltmer relevant i takt med nya byggtekniker och material. Trots dessa insatser har forskningen fram till nyligen haft begränsningar, särskilt när det gäller integrering av internationell kunskap och utveckling av standardiserade metoder. Detta understryker vikten av en omfat-tande omvärldsanalys för att sammanföra och utvärdera befintlig kunskap, särskilt med tanke på de luckor som finns i den svenska metoden.
Bland slutsatserna från den aktuella studien framgår det att det finns ett omfattande internationellt kunskapsutbyte som Sverige kan dra nytta av, särskilt inom områden som sprickbildning och armeringens inverkan på betongens egenskaper. En bety-dande insikt är att det råder osäkerhet kring hur man ska karakterisera centrala para-metrar som draghållfasthet och elasticitetsmodul, vilka är kritiska för att förstå och för-utsäga sprickbildning i ung betong. Ytterligare utmaningar inkluderar bristen på stan-dardiserade provningsmetoder och att det inte finns konsensus om de bästa meto-derna för att bedöma dessa parametrar, särskilt vid tidig ålder.
Rapporten belyser även att resultat från Monte Carlo-simuleringar är starkt beroende av de valda statistiska fördelningarna för inputparametrar. Det finns en tydlig indikation på att de fördelningar som användes i tidigare studier kanske inte längre är represen-tativa för moderna cement- och betongmaterial. Detta pekar på ett behov av uppdate-rade och mer relevanta modeller. Ytterligare är en viktig slutsats att det fortfarande saknas väl dokumenterade, beskrivna och tillräckligt noggranna men samtidigt enkla provningsmetoder för att bedöma temperatursprickparametrar. Denna brist på tillförlit-liga metoder påverkar introduktionstakten av nya bindemedel i Sverige.
Den här rapporten understryker vikten av fortsatt forskning och utveckling inom områ-det, med en stark inriktning på internationellt samarbete och standardisering av meto-der. En sådan inriktning skulle bidra till en mer enhetlig förståelse och hantering av problem relaterade till ung betong och temperatursprickor, vilket är centralt för framti-den inom hållbar och effektiv byggnation.