Sammanställning av råvarupotential för förnybar drivmedelsproduktion från biomassa
Rapport, 2023
I nuvarande rapport har potentialen för en utökad basis för hållbara råvaror – baserad på gällande EU direktiv (Renewable Energy Directive - RED II) – sammanställs på global nivå, för Sverige, samt delvis för Europa. De råvaror som har varit i fokus är oljor och fetter (använda matoljar (UCO – used cooking oil), animaliska fetter, tallolja), skogsråvaror och jordbruksråvaror. Potentialen för biodrivmedelsproduktion har utvärderats både som (teoretisk) maximal potential där man tillvarata all kolinnehåll i biomassan samt en potential baserad på genomsnittliga omvandlingsprocesser från biomassa till drivmedel (HVO) från dagens processer. En diskussion av framtida utveckling av styrmedel (RED III) samt konkurrerande användningsområden för biomassaråvaran kompletterar potentialbedömningen.
Oljor och fetter har en maximal potential för en ökad biodrivmedelsproduktion mot dagens nivåer på omkring 0,4 miljoner m3 HVO från svenska råvaror resp. ca 41 miljoner m3 HVO på global nivå. Det finns många konkurrerande tillämpningar för råvaran (kemiindustri, foder, kosmetika mm.) och potentialen i förhållande till behovet är begränsad. Det finns en utvecklad global marknad för handel av oljor och fetter men tillväxten i marknaden är begränsad framöver genom kopplingen till köttkonsumtionen.
Skogsbaserade råvaror såsom grenar och toppar (GROT), sågspån, bark och lignin utgör den största potentialen i Sverige. Uppemot 6,2 miljoner m3 HVO bedöms kunna produceras vid maximal kolomvandling baserat på svenska råvaror. På en global nivå är motsvarande potential 164 miljoner m3 HVO. På det sättet skulle skogsbaserade råvaror kunna ge ett relevant bidrag till bland annat Preems mål på 5 miljoner m3 förnybara drivmedel år 2030. I förhållande till volymerna som processas vid ett raffinaderi är dock punktkällorna till råvara relativt små och geografiskt spridda. Ett kraftigt ökat uttag av restströmmar från skogen (såsom GROT) kommer även att leda till betydligt högre marginalkostnader för bränslen. Större punktkällor – såsom massabruk – har störst potential för lämpliga volymer. Nuvarande förslaget på utformningen av RED III direktivet innehåller dessutom regler som definierar ovannämnda skogsråvaror som ”primära träråvaror” och begränsar därmed möjligheter till att öka andelen biodrivmedel från dessa råvaror mot dagens nivåer.
Jordbruksbaserade råvaror utgår också en betydande potential för drivmedelsproduktion med maximal produktionspotential på 4,2 miljoner m3 HVO i Sverige och 253 miljoner m3 HVO globalt. På en global nivå utgör de därmed den största råvarupotentialen. För storskalig drivmedelsproduktion är det dock problematiskt då råvarorna har en stor geografisk spridning som gör det svårt att etablera en fungerande logistik för hela värdekedjan. Man behöver samarbeta med ett flertal aktörer och hitta lösningar för insamling och konvertering till lämplig råvara till raffinaderiinfrastrukturen.
Total uppskattas den maximala potentialen – där man tillvarata alla biogena kolatomer - för drivmedelsproduktion på hållbar biomassa till i 11,3 miljoner m3 HVO resp. 458 miljoner m3 HVO i Sverige resp. på global nivå. Räknar man med genomsnittliga omvandlingsgrader för dagens processer minskar potentialen till 5,2 miljoner m3 HVO för Sverige resp. 228 miljoner m3 globalt. Preems mål om 5 miljoner m3 drivmedel motsvarar därmed ungefär den potentialen som finns tillgängligt i Sverige. Det blir tydligt att det – givet den spridda naturen av biomassaråvaror och konkurrerande tillämpningsområden – blir utmanande att säkerställa råvarutillgången till storskalig biodrivmedelsproduktion. Skogsindustrin i Sverige (och globalt) med stora punktkällor skulle kunna bidra med relevanta bidrag till produktionsmålen.
Möjliga förändringar i styrmedlen och direktiven, långa ledtider till nya anläggningar, osäkerheter kring framtida råvarupriser och konkurrerande tillämpningsområden för biomassa gör det viktigt att tydligt definiera tilltänkta utvecklingsvägar och etablera strategiska samarbeten för att säkerställa verksamheten baserad på förnybara råvaror.
Författare
Stefan Heyne
CIT Renergy
Viktor Stenberg
CIT Renergy
Pontus Bokinge
CIT Renergy
Jan Kjärstad
Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energiteknik
Simon Harvey
Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energiteknik
Henrik Thunman
Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energiteknik
Transformativ omställning mot nettonegativa utsläpp inom svensk raffinaderi- och kemiindustri
Energimyndigheten (49831-1), 2020-07-01 -- 2025-06-30.
Drivkrafter
Hållbar utveckling
Ämneskategorier
Energiteknik
Kemiska processer
Annan naturresursteknik
Styrkeområden
Energi
Utgivare
CIT Renergy