At bygga beredskapskultur genom inkludering – praktiska metoder för delaktighet

Other conference contribution, 2025

I takt med att samhällets krisberedskap utvecklas har medvetenheten ökat om att hela befolkningens olikheter, förmågor och behov måste beaktas i risk- och sårbarhetsanalyser, krisplaner och förberedelser. Ett socialt hållbart beredskapssystem kräver att vi går bortom föreställningen om sårbara grupper som passiva mottagare av hjälp, och i stället erkänner deras kompetens, erfarenheter och resurser som en aktiv del av krishanteringssystemet.

Detta bidrag utgår från resultat framtaget i det MSB-finansierade forskningsprojektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet”, där målet har varit att utveckla kunskap, metoder och verktyg för att förbättra inkluderingen av personer med funktionsnedsättningar i krisberedskapen. Genom aktionsforskning och samskapande har projektet tagit fram fem praktiska verktyg som stödjer aktörer på lokal nivå – såsom kommuner, civilsamhälle och näringsliv – i att planera och genomföra inkluderande krisberedskap.

Projektet visar att personer med funktionsnedsättningar har unika insikter om sina behov och förmågor, samt goda idéer om lösningar som ofta förbises i traditionell krisplanering. Genom att involvera dessa grupper aktivt i beredskapsarbetet kan vi skapa mer träffsäkra och rättvisa insatser, där krisberedskapen blir tillgänglig för alla. Delaktigheten bidrar dessutom till att stärka gruppens egen beredskapskultur och beredskapsvilja, där individens engagemang och intresse ökar i takt med att deras röster blir hörda. Det handlar inte bara om att skydda, utan om att möjliggöra delaktighet och stärka tilliten mellan samhällsaktörer och medborgare.

De utvecklade metoderna finns dokumenterade i fem populärvetenskapliga informations-
broschyrer och inkluderar:

1. Samskapande workshops där deltagare tillsammans identifierar viktiga aspekter av kriser och föreslår åtgärder.
2. Inkluderande krishanteringsövningar där personer med funktionsnedsättningar deltar som aktiva medspelare.
3. Riktlinjer för tillgänglig krisinformation som fokuserar på språk, bild, struktur och alternativa format.
4. Kommunikationstekniker för samtal med personer som har svårigheter med tal och förståelse.
5. Krispass – ett personligt dokument som underlättar kommunikation vid kris för individer med särskilda behov.

Genom dessa verktyg främjas en beredskapskultur där normer, värderingar och relationer får ta plats, och där samhällsgemenskapen stärks genom inkludering och delaktighet. När personer med funktionsnedsättningar erkänns som aktiva medskapare ökar inte bara tilliten mellan samhällsaktörer och individer; utan också känslan av ansvar, motivation och vilja att bidra till ett gemensamt beredskapsarbete. Projektet visar att social hållbarhet inte är ett tillägg till beredskapen – det är en förutsättning för att den ska fungera för alla.

Bidraget till seminariedagen är att visa hur praktiska metoder kan omsätta värden som tillit, inkludering och delaktighet i konkret beredskapsarbete. Genom att lyfta fram sårbara grupper som aktiva resurser snarare än passiva mottagare kan vi bygga ett mer resilient och rättvist samhälle, där engagemang och beredskapsvilja delas av alla.