Effekter av arkitektur: Att tänka om arkitekturens sociala dimension
Forskningsprojekt, 2011 – 2015

För att utveckla en stark arkitekturforskning med hög relevans för såväl disciplin som samhälle är kritiska studier av arkitekturens betydelse och verkan i dess kulturella och sociopolitiska sammanhang av största vikt. Det är vidare centralt att relatera till aktuella globala kriser av ekonomisk, ekologisk och sociopolitisk karaktär, och villkoren för hållbarhet, integration, jämställdhet, välfärd och omsorg. Den föreslagna forskningsmiljön svarar på dessa utmaningar och utvecklar nya teorier och metoder för kritiska beskrivningar och tolkningar av arkitektur. I miljön kombineras kritisk teori med metodologiska perspektiv och ämnesval som understryker arkitekturens materiella, rumsliga och symboliska egenart. Fyra programområden definieras utifrån specifika teoretiska problem och metoder inom arkitekturtolkningsområdet: Critical Historiography, Current Conditions, Critical Projections, och Architects in Formation. Inom forskningen undersöks de maktrelationer som konstitueras och uttrycks inom arkitekturämnet, professionen och den byggda miljön. KTHs Arkitekturskola är värd för miljön som utgör ett organiserat samarbete mellan Sveriges fyra arkitektutbildningar vid Chalmers, KTH, LTH och Umeå Universitet. Den inkluderar arkitekturforskare med en bakgrund i arkitekturens teori och historia, urbanteori, kulturvård, designbaserad forskning, och forskare från angränsande ämnen som landskapsteori, kulturgeografi, sociologi, miljöpsykologi, konst och filosofi. I forskningsmiljön arbetar forskare som under koncentrerade perioder producerar vetenskapliga resultat i relation till tydligt definierade mål. Arkitekturens forskningskultur förnyas och förstärks i miljöns seminarier, workshops och symposier som karaktäriseras av interdisciplinär debatt och dialog. Vetenskapliga artiklar utgör grunden för två samlade bokpublikationer från miljön. Fyra programområden definieras utifrån specifika teoretiska problem och metoder inom arkitekturtolkningsområdet: Critical Historiography [kritisk historiografi], Material Conditions [materiella tillstånd], Critical Projections [kritiska framställningar], och Architects in Formation [arkitekters tillblivelse]. Critical Historiography undersöker historieskrivningens betydelse för arkitekturen, och utforskar mer operativa relationer mellan arkitekturhistorien, utbildningen och praktiken. Material Conditions undersöker arkitekturens samtida betydelse som materiell aktör, dvs hur arkitekturen genom sin fysiska form påverkar kulturell och social förändring. Critical Projections undersöker och utvecklar arkitekturprojektets betydelse som redskap för kritisk gestaltning av alternativa utvecklingsmöjligheter för arkitektur och samhälle. Architects in Formation undersöker arkitektens tillblivelse, dvs i relation till aktuell och historisk utbildnings- och forskningskultur. Den svenska kontexten utgör med sin specifika politiska och samhälleliga karaktär, moderna historia, nutida förutsättningar, och framtida möjligheter, en rik och internationellt mycket betydelsefull empirisk bakgrund till miljöns forskning. Miljön svarar på den aktuella utlysningens prioriterade områden: Den utvecklar teorier, metoder, och begrepp för en fördjupad förståelse av arkitektur i relation till aktuella sociopolitiska utmaningar. Den undersöker arkitekturämnets kunskapsteoretiska grunder genom forskning om, och kritisk samverkan med utbildning och profession, samt genom interdisciplinära samarbeten med angränsande forskningsfält. Den förtydligar relationen mellan ett antal olika metodologiska angreppssätt som används inom humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterad arkitekturforskning, inom arkitektutbildning och praktik, och i andra forskningsfält som studerar landskap, planering och byggd miljö. Forskningsmiljön sammankopplar svenska forskare med stark internationell profil. Den bygger därmed ett sammanhang som för arkitekturforskningen är unikt inte bara ur ett svenskt perspektiv utan även vid en internationell jämförelse. Arkitekturforskningens särskilda förutsättningar och karaktär förtydligas genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt där forskare från angränsande områden bjuds in att bidra med forskning och att engagera sig i debatt och dialog. Miljön bidrar sammanfattningsvis till att radikalt stärka förutsättningarna för en förnyelse av arkitekturämnets samhälleliga engagemang och politiska betydelse.

Deltagare

Sten Gromark (kontakt)

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Byggnadsdesign

Samarbetspartners

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Stockholm, Sweden

Lunds universitet

Lund, Sweden

Umeå universitet

Umeå, Sweden

Finansiering

Formas

Finansierar Chalmers deltagande under 2011–2015

Relaterade styrkeområden och infrastruktur

Hållbar utveckling

Drivkrafter

Building Futures (2010-2018)

Styrkeområden

Publikationer

Mer information

Projektets webbplats

http://architectureineffect.se/

Senast uppdaterat

2017-02-08