Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun - Fallstudierapport

Rapport, 2018

Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.

Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. 

I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och det f.d. sågverksområdet vid Köja utgör en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ.

De övergripande åtgärdsmålen för det f.d. sågverksområdet i Köja är att:

Människor skall kunna vistas inom området samt konsumera bär och svamp, utan risk för hälsan kopplat till markföroreningar från det f.d. sågverksområdet.
Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för boende inom de bostadsfastigheter som finns idag.
Ångermanälven skall kunna användas för bad, fiske och friluftsliv utan risk för människors hälsa avseende föroreningar från f.d. sågverksområdet.
Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för vattenmiljön i Ångermanälven, idag och i framtiden.
Mängden dioxiner ska reduceras så långt det är kostnadseffektivt och motiverat i enlighet med miljömålet ”giftfri miljö”.
I SCORE-analysen har följande alternativ studerats:

Alt 1. Planrestriktioner avseende markanvändning och markarbeten samt erosionsskydd. För detta alternativ genomförs egentligen inga åtgärder men för att åtgärden skall fungera krävs långsiktig övervakning, omfattande uppföljning och kontroll samt regelbundet återkommande informationsinsatser för människor som vistas inom området. Ur föroreningssynpunkt skall ett erosionsskydd förhindra partikulär spridning av dioxin till Ångermanfjorden. En fullständig kostnadsberäkning av ett erosionsskydd är ännu inte genomförd, delvis beroende på att fullständiga geotekniska undersökningar inte är genomförda, samt att det kan finnas delar av strandlinjen där erosionsskyddet inte behövs p.g.a. låga föroreningshalter i strandlinjen kombinerat med en tillräckligt intakt kajkonstruktion. Detta gäller för samtliga alternativ.
Alt 2. Schakt i doppningsområdet och bostadsområdet (delområden 1 och 5), rivning av maskinhus i Sågverksområdet (delområde 2), kombinerat med erosionsskydd. Inom doppområdet schaktas förorenade massor ut till ett ungefärligt djup av 1 m och det finns ca 15 stycken fundament inom området som omhändertas som farligt avfall. Sanering inom bostadsområdet innefattar urschaktning, utläggning av geotextil (inom trädgårdarna), återfyllning med rena massor, borttransport av förorenade massor samt viss trädröjning. Det kan krävas tillfällig spont vid schaktning i strandlinjen och för sådan behövs tillstånd för vattenverksamhet.
Alt 3. Som alternativ 2 och dessutom schakt i sågverksområdet (delområde 2) samt erosionsskydd. Sanering i sågverksområdet omfattar trädröjning, stubbrytning, rivning av maskinhus, urschaktning, återfyllning med rena massor och borttransport av avfall. Sanering sker ner till ungefär 0,5 m, med viss variation inom området. Det finns risk för grundvatteninträngning i schaktgropar varför behandling av länsvatten blir aktuellt, samt även temporär spont i älven för att förhindra spridning av förorenade massor till älven.
Alt 4. Schakt i alla delområden, rivning av maskinhus i sågverksområdet, samt erosionsskydd p.g.a. tekniska skäl. Terrängen i de båda upplagsområdena i öst och väst är ojämn och blockig med berg i dagen samt innehåller flera gamla fundament, och har en lång strandlinje. Saneringen kommer troligtvis att kräva temporär spont runt delytor och/eller i älven samt behandling av länsvatten. Den partikulära spridningen hindras till älven, men det kommer att krävas ett erosionsskydd av tekniska skäl.
Referensalternativet. Med referensalternativet (eller nollalternativet) menas det alternativ som övriga åtgärdsalternativ jämförs med i SCORE-analysen. I detta fall är referensalternativet detsamma som att inte genomföra någon åtgärd alls, d.v.s. lämna området som det är idag. Detta innebär att de konstaterade hälso- och miljöriskerna kvarstår.
Alt 5. Återställning av området till innan tiden för sågverket. Detta är ett alternativ som har lagts till analysen efter att diskussioner uppkommit under den miljömässiga och sociala workshoppen. I princip innebär alternativet att man gräver bort utfyllnadsmassor men återfyller inte området, och anlägger inte heller ett erosionsskydd.
De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är:

För de fyra ursprungliga alternativen gäller att alternativ 2 eller 3 får högst totalt sammanvägt index, d.v.s. rankas högst i analysen. Alternativ 3 får högre index än 2 om de miljömässiga effekterna relaterat till förbrukning av naturresurser och generering av avfall skulle viktas lägre än vad som gjordes vid den genomförda workshoppen, eller om man skulle ha ett stort lokalt motstånd mot att ”göra för lite”.
Om man lägger till ett femte alternativ, här kallat ”Återställande”, visar SCORE-analysen att detta alternativ får betydligt högre totalt sammanvägt index än övriga alternativ. Alternativet innebär lika stora positiva miljöeffekter av att omhänderta föroreningarna som för alternativ 4, men med den stora fördelen att inte medföra så stora negativa sekundära miljöeffekter framförallt m.a.p. förbrukning av naturresurser, men också kopplat till att man slipper den stora och osäkra kostnaden för ett erosionsskydd. Skulle ett erosionsskydd kosta betydligt mindre än de 200 Mkr som uppskattats i åtgärdsrapporten, blir istället alternativ 2 rankat högst i analysen. Var brytpunkten går är kopplat till osäkerheterna i uppskattningen av åtgärdskostnaderna och erosionsskyddet. Vid en halvering av kostnaden för erosionsskyddet kan alternativ 2 bli rankat högre än alternativ 5, om osäkerheterna är låga.
Eftersom alternativ 5 vid en första analys står sig väldigt bra i jämförelse med de övriga fyra alternativen bör detta alternativ utredas mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för detta arbete. Framförallt bör man utreda bättre vilka volymer som behöver grävas upp, var eventuellt låg-förorenade eller helt rena massor kan deponeras samt även hur de boende i området skulle ställa sig till en sådan åtgärd. Det senare eftersom området skulle ändra karaktär i mycket hög grad, även om detta inte nödvändigtvis skulle uppfattas som något negativt.
Gällande hälsorisker bör man utreda vidare huruvida alternativ 1, 2 och 3 verkligen klarar av att reducera hälsorisker till acceptable nivåer. Riktvärdesmodellen gör flera ganska konservativa antaganden gällande exponering, men utifrån dessa antaganden så är det tveksamt om dessa alternativ klarar av att reducera de kroniska hälsoriskerna ned till acceptabla nivåer. Om alternativ 2 eller 3 övervägs, bör man utreda hälsoriskerna mer i detalj.
Anledningen till att de simulerade nettonuvärden är så mycket mer negativa än det förväntade nettonuvärdet är de stora osäkerheter som angetts i kostnadsuppskattningen för erosionsskyddet. I SCORE-analysen ansätts standardfördelningar som tar hänsyn till storleken på kostnads- eller nyttoposten samt om användaren angett Låg, Medel eller Hög osäkerhet. Resultaten i analysen för Köja påvisar ett behov av att justera metodiken i SCORE-verktyget så att osäkerhetsbedömningen i den ekonomiska analysen görs på ett mindre schablonartat sätt. Detta påverkar inte rangordningen av alternativen i den ekonomiska dimensionen och inte de huvudsakliga slutsatserna från studien, men däremot påverkar det brytpunkten för vid vilken kostnad för erosionsskyddet som alternativ 2 blir rankat högre än alternativ 5.
Åtgärderna, som finansieras med skattemedel, kommer till största del bekostas av allmänheten. Markägaren påverkas något negativt för alternativ 3-5 p.g.a. minskade inkomster från sin skogsproduktion. Nyttorna av åtgärden tillfaller främst närboende och besökare av platsen.