Metod för omställning av urbana byggnadsbestånd
Rapport, 2018

Även om den teoretiska och tekniska potentialen för att minska energianvändningen i befintliga byggnader är stor, är den faktiska besparingspotentialen mindre känd. Syftet med projektet är att utveckla en metodik för att identifiera renoverings-, tillbyggnads- och nybyggnadsalternativ för urbana byggnadsbestånd som är miljömässigt och ekonomiskt gynnsamma och där energibesparingsåtgärder ligger i centrum. Projektet utgår från existerande beräkningsmodeller men kombinerar dessa på nytt sätt. En tidigare utvecklad byggnadsbeståndsmodell integrerad i geografiska informationssystem kombineras med en byggnadsfysikalisk modell för större byggnadsbestånd (ECCABS modellen - Energy, Carbon and Cost Assessment for Building-Stocks) samt livscykelanalys. Genom att använda byggnadsspecifik information och hantera byggnader i deras lokala kontext kan en mer holistisk syn uppnås. Tillgängliga databaser med byggnadsspecifika data har samlats och processats för flerbostadsbeståndet i Göteborg. Data används för beskrivningar av flerbostadshusbeståndets energiprestanda och framtida renoveringsbehov som i sin tur används som input för beräkningar av energibehoven. Beskrivningen och analysen tar hänsyn till byggnadens ålder, värdeår, ägare, geometri som länkas till ett geografiskt läge, och används för modelleringen av byggnadernas energiprestanda. Byggnadsbeståndsbeskrivningen hanterar varje byggnad som unik och tillåter på så sätt differentierade beskrivningar av byggnadsbestånd, dvs resultaten kan aggregeras på önskad skala för att passa olika intressenters behov. Bland annat har olika renoveringsscenarios tagits fram för att undersöka energisparpotentialen fram till år 2035. Resultaten visar att trots potential att minska den specifika energianvändningen i det befintliga beståndet så förblir den totala energianvändningen i flerbostadshusbeståndet i det närmaste oförändrad på grund av den tillkommande energianvändningen i nybyggnationen.
I detta projekt har flerbostadshusbeståndet i Göteborg studerats men metodiken är generellt tillämpbar oavsett geografiskt område. Metodiken kan användas för prioritering av olika energieffektiviseringsåtgärder vid renovering där fastighetsförvaltare, i nuläget främst bostadsbolag, är den huvudsakliga målgruppen. Även andra beslutfattare såsom kommunala energiplanerare och stadsplanerare kan stödjas i sitt beslutsfattande för att uppnå en hållbar transformation av urbana byggnadsbestånd. Genom implementeringen av metoden i ett geografiskt informationssystem ges inte bara möjlighet att undersöka vilka besparingsåtgärder som är gynnsamma för en effektivare energi- och resursanvändning utan också att prioritera vilka geografiska områden som får mest ut av dessa åtgärder. Den framtagna metodiken kan ses som ett första steg i ett försök att formalisera och strukturera modellering, visualisering och kommunikation av resultat. Ytterligare forskning behövs för att kunna bedöma och utvärdera potentialen genom kvalitativa, fördjupade behovsstudier riktade till bostads- och fastighetsbolag. Ett annat spår är att utvidga beståndet som

energi scenarios

bottom-up modell

visualisering

energieffektiviseringsåtgärder

fastighetsägare

renovering

byggnadsbestånd

Författare

Magnus Österbring

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Byggnadsteknologi

Liane Thuvander

Forskning - Arkitekturens teori och metod

Erika Mata

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Filip Johnsson

Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energiteknik

Holger Wallbaum

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Byggnadsteknologi

Omställning mot hållbar tillväxt av byggnadståndet på områdesnivå

Energimyndigheten, 2014-07-01 -- 2017-12-31.

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Building Futures

Energi

Ämneskategorier

Samhällsbyggnadsteknik

Energisystem

Utgivare

Statens energimyndighet

Mer information

Skapat

2018-09-06