Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?

Kapitel i bok, 2019

Det här kapitlet bygger på resultat från två forskningsstudier som har undersökt möjligheter för mer klimatsmart utformning av bostäder. En av grundfrågorna har varit om bostadens utformning eller morfologi har betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten över tid? I den första studien utforskades sambandet mellan bostäders utformning och inre renovering, samt de materialflöden och den relaterade miljö- eller klimatpåverkan som genereras över tid vid inre renovering och ombyggnad (Femenías, Holmström, Jonsdotter, & Thuvander, 2016). En empirisk studie visade att relativt nybyggda lägenheter, uppförda mellan 2001 och 2008 med upplåtelseformen bostadsrätt, byggdes om i hög utsträckning. Detta leder till större materialflöden än vad som borde vara normalt vid underhåll av bostäder. I den uppföljande studien undersöktes möjligheterna att minska materialflöden och klimatpåverkan från inre ombyggnader med mer klimatsmarta lösningar (Femenías, Holmström, & Jönsson, 2018). Slutsatsen som drogs av den empiriska studien var att inre renovering och ombyggnad inte bara drivs av en önskan om att stajla om sitt hem utan i att de också drivs av regler, normer och andra förutsättningar för utformningen av bostäder som i dag finns på marknaden. Våra studier visar också på en önskan bland de boende att kunna anpassa bostaden efter ändrade behov, till exempel att kunna tillskapa flera rum än vad som varit planerat. I det här kapitlet presenteras en sammanfattning av en kvantitativ analys av det empiriska materialet med fokus på samband mellan utformning, generell användning och potentialen för brukaranpassning.