Att integrera undermarkens tjänster i planeringen. Pilotstudie Flatåsmotet
Övrigt - Externt granskad rapport inom forskningsprojekt, 2020

Undermarken kan i den urbana miljön användas för en mängd olika ändamål: grundläggning, uttag av grundvatten för t.ex. dricksvatten, lagring av värme, kyla och koldioxid, anläggningar under markytan t.ex. garage, tunnlar, offentliga utrymmen, sportanläggningar. Dessutom kan undermarken innehålla arkeologiska lämningar. Vidare kan jord och grundvatten vara förorenade och behöva saneras. I det hållbara samhället måste alla resurser användas och skyddas på ett optimalt sätt. Idag sker undermarksbyggande mer eller mindre oplanerat så att den som först gör anspråk på utrymme under markytan ofta får förtur. Senare anspråk får anpassa sig, och då ofta till höga kostnader.

Syftet med föreliggande pilotstudie har varit att kartlägga ett områdes undermarksresurser för att bättre kunna förstå möjliga konflikter under mark samt att bättre kunna kommunicera de resurser som finns under mark. Genom att göra den typen av kartläggning är sedan målet att kunna peka ut framtida potentiella möjligheter och konflikter i undermarksnyttjandet och att kunna lyfta sådan information i en FÖP. Studien skall ses som ett första steg i en metodutveckling och den har gjorts för ett delområde runt Flatåsmotet i Göteborg som ingår i en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Högsbo-Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden.

Metoden som använts består av fyra steg: 1) en beskrivning av studieområdet utifrån dagens markanvändning och framtida planer, 2) en beskrivning av studieområdet utifrån allmänna geologiska förhållanden samt kartläggning av befintliga och potentiella undermarksresurser i området, samt dess kvalitet, 3) en kartläggning av vilka av de befintliga resurserna som nyttjas i dagsläget samt dess potential att nyttjas i framtiden, och 4) en analys, med hjälp av en interaktionsmatris, av hur de olika undermarksresurserna kan påverka varandra (positivt såväl som negativt) om användningen av undermarken förändras. Analysen sammanfattas slutligen utifrån olika planeringsteman: Vatten, Energi, Avfall, Transport och kommunikation, Byggnader, Grönstruktur, Kulturarv och Föroreningar. Som grund för beskrivningen av undermarkens kvaliteter har en indelning i fyra kategorier (stödjande, försörjande, reglerande, kulturella) valts. Kvalitetsindelningen i ett planeringsperspektiv bygger på en analysmetod från Nederländerna som anpassats till svenska undermarksförhållanden. Indelningen blandar sådant som traditionellt klassificeras som ekosystemtjänster och sådant som kan ses som geosystemtjänster, dvs. abiotiska ekosystemtjänster kopplade till undermarken. Det är viktigt att påpeka att arbetet huvudsakligen är utfört av forskare med geovetenskaplig och byggteknisk bakgrund. En bredare kompetensgrupp med t.ex. planarkitekter, landskapsarkitekter och ekologer hade varit fördelaktigt och inneburit en mer heltäckande analys, speciellt av de mer ekologiska och planarkitektoniska delarna.

De generella metodologiska erfarenheterna och slutsatserna är sammanfattningsvis:

·           En systematisering av ”naturgivna” kvaliteter i bredare bemärkelse än ekosystem-tjänster har varit en framgångsrik teoretisk utgångpunkt för arbetet. Detta har inneburit att man lägger vikt vid såväl de biotiska som de abiotiska processerna vid markytan och i undermarken och att man uppmärksammar undermarkens olika resurser i samhällsplaneringen utifrån ett systemtjänstperspektiv. Begreppet geosystemtjänster kan användas för att stödja hållbar användning av undermarkens samlade resurser – det kan inte minst fungera som ett effektivt sätt att kommunicera olika aspekter av undermarken och dess värde. I ett planeringsperspektiv behöver fokus ligga på nyttan av det geovetenskapliga underlaget i form av effektiv kommunikation och som ett underlag för dialog, snarare än på underlaget eller databasen i sig.

·           Till hjälp för att värdera och analysera undermarkens kvaliteter kan man dela in dessa i fyra övergripande begrepp: stödjande, försörjande, reglerande, kulturella. Indelningen blandar sådant som traditionellt klassificeras som ekosystemtjänster och sådant som kan ses som geosystemtjänster. Utgångsmetoden har utvecklats för planerare i Nederländerna. Genom att modifiera metoden något för svenska geologiska förhållanden har denna studie visat att det är möjligt att diskutera undermarkens olika kvaliteter och väga kvaliteterna mot varandra för områdesspecifika förhållanden i svenska kommuner. Fortsatt arbete krävs dock för att heltäckande se över indelning och beskrivning utifrån svenska förhållanden.

·           Den tillämpade metoden som testats i en fördjupad översiktsplan, FÖP, involverar tolkningsarbete i ett brett ingenjörsgeologiskt och ekologiskt perspektiv. Det innebär att en relativt stor mängd databaser och bakgrundsfakta krävs i den systematiska analysen. Erfarenheterna från projektet är att information om undermarkskonstruktioner är svårtillgängligt. Underlag gällande de mer biotiska delarna (traditionella ekosystemtjänster) har också upplevts som svårtillgängliga, men här har också arbetsgruppen saknat heltäckande kompetens. Generaliserande geovetenskapligt underlagsmaterial av olika slag är relativt lättåtkomligt via nationella databaser från SGU eller från kommunala geotekniska arkiv. Emellertid finns behov av systematiserade och digitaliserade 3D-arkiv, och olika omfattande utvecklingsprojekt pågår med sådan inriktning. Sammanfattningsvis har det använda underlagsmaterialet varit tillfredsställande för att täcka bedömningar om undermarken i en FÖP med dess informationstäthet/skala.

·           För beslut i ett planeringsperspektiv måste undermarkens kvaliteter, eller geosystem-tjänsterna, integreras med verksamheter ovan jord. Genom att inordna geosystem-tjänsterna i samordningen mellan bebyggelse, infrastruktur, grönstruktur och kulturella arv har ett pedagogiskt angreppssätt använts som skall underlätta olika kommunala förvaltningars samråd. Angreppssättet innebär explicit att behov, möjligheter och kvalitativa risker diskuteras för undermarksaspekter på teman: Vatten, Energi, Avfall, Transport och kommunikation, Byggnader, Grönstruktur, Kulturarv, Föroreningar. Denna tematiska indelningsgrund för geosystemtjänster har potential att vara ett användbart tillvägagångssätt för FÖP – fördjupade översiktsplaner.

·           Planering utifrån perspektivet att undermarken har flera olika resurser, funktioner och tjänster som skall hushållas med, gör undermarksplanering inte bara till en storstadsfråga utan en fråga som är relevant även för mindre kommuner där undermarksanläggningar är begränsade, men där andra kvaliteter nyttjas.

Utifrån erfarenheterna föreslås följande fördjupningar och vidareutveckling av den tillämpade metoden:

·           Begreppet geosystemtjänster bör utredas vidare, dels med avseende på hur det skall definieras och beskrivas, men också i form av fördjupade studier om användbarheten som ett stöd i planering.

·           Det bör vidare utredas om nya tematiska kartblad och/eller databaser kan utvecklas för att stödja undermarksplanering, utifrån perspektivet geosystemtjänster.

·           Fördjupade utredningar på vilket sätt man bäst för in undermarksfrågor i ÖP, FÖP och DP, samt vilka undermarksresurser/tjänster/kvaliteter som bör prioriteras på olika planeringsnivåer bör genomföras.

·           I planering och byggande görs avväganden mellan olika anspråk och det finns ett behov av att utveckla metoder och verktyg för att stödja dessa avväganden vad gäller olika anspråk specifikt på undermarken för att åstadkomma en hållbar användning av undermarken.

·           En begränsning i föreliggande rapport är att informationen inte har hanterats i GIS-format för att illustrera och potentiellt kunna genomföra en bättre analys utifrån interaktionsmatrisen, vilket är ett självklart nästa steg.

Undermarksresurser

Undermarksplanering

Undermarkskvaliteter

Geosystemtjänster

Upphovsman

Jenny Norrman

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

Lars O Ericsson

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

Nils-Petter Sköld

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

SUB Hållbar resursanvändning av undermarksrymden

Formas, 2016-07-01 -- 2019-12-31.

BeFo - stiftelsen bergteknisk forskning, 2016-07-01 -- 2019-12-31.

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Building Futures (2010-2018)

Ämneskategorier

Annan samhällsvetenskap

Multidisciplinär geovetenskap

Mer information

Senast uppdaterat

2020-04-21