Riskvärdering med SCORE-metoden för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg - Fallstudierapport
Rapport, 2019

Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.

Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. 

I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg är en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ.

De övergripande åtgärdsmålen för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan är att:

Boende på och i närområdet till fastigheten Räven 58 skall inte exponeras för skadliga föroreningshalter som kan härledas till verksamheten vid den f.d. kemtvätten.
Spridning av föroreningar i grundvattnet i den ytligare delen i Helsingborgssandstenen (från markytan och ner till 35–40 meters djup) får inte vara större än att borrning och andra markarbeten kan utföras utan restriktioner eller särskilda åtgärder, undantaget fastigheter inom källområdet i direkt anslutning till Räven 58 (troligen Räven 57–58, Räven 3, Räven 17 och Räven 50–55).
Spridningen av föroreningar till den vattenförande sandsten som finns från 35–40 meters djup i Helsingborgssandstenen får inte vara större än att denna grundvattenresurs kan användas för dricksvattenändamål utan särskilda tekniska reningsåtgärder, undantaget ett mindre område, som inte bör sträcka sig längre bort från fastigheten Räven 58 än ca 50 meter.
I SCORE-analysen har följande alternativ studerats:

Alternativ 1. Rivning inom primära åtgärdsområdet och schakt ned till 2 m. Vakuumextraktion i omättad zon i delområde 1, samt vid behov tekniska skyddsåtgärder. Kontrollprogram för uppföljning av åtgärder samt för naturlig nedbrytning i alla delområden.
Alternativ 2. Motsvarar Alternativ 1 med tillägget att inom delområde 2a utförs någon form av injektering för in situ kemisk reduktion (ISCR) eller oxidation (ISCO), alternativt in situ bioremediering (ISB).
Alternativ 3. Motsvarar Alternativ 2 med tillägget att i delområde 3a installeras, istället för tekniska skyddsåtgärder, fyra reaktiva permeabla barriärer nedströms Köpingevägen.
Alternativ 4. Motsvarar Alternativ 3 med skillnaden att i delområde 1 sker termisk behandling istället för vakuumextraktion i den omättade zonen, samt att in situ-behandling med ISCR/ISCO/ISB genomförs även i delområde 2b.
Alternativ 5. Alternativ 5 är det mest omfattande och dyraste åtgärdsalternativet och innebär att en rivning av byggnader utförs inom det primära åtgärdsområdet samt en urgrävning ner till ca 2 meter inom delområde 1. Istället för olika typer av injekteringar och vakuumextraktion i den omättade och den mättade zonen i delområden 1, 2a och 2b genomförs termisk behandling. De fyra barriärer som installeras i Alternativ 3 och 4 installeras även i detta alternativ och ett kontrollprogram genomförs för uppföljning av utförda åtgärder samt för att bedöma en eventuell naturlig nedbrytning i övriga områden.
Referensalternativet. Referensalternativet är i princip nuläget, men med skillnaden att man övervakar den naturliga nedbrytning som sker i området samt eventuellt kompletterar med tekniska skyddsåtgärder i andra fastigheter nedströms källområdet (andra än Räven 58).

 
De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är:

Alternativen 2 – 5 får totalt sett positivt utfall i hållbarhetsanalysen men alternativ 4 och 5 rankas högst, d.v.s. de åtgärder som är mest omfattande. Alternativ 1 får totalt sett ett negativt utfall i analysen. Sammantaget har alternativ 4 och 5 mer än 90% sannolikhet att vara de alternativ som rankas högst i SCORE-analysen.
Alternativ 3 är sammantaget betydligt sämre än 4 och 5 p.g.a. stor osäkerhet i de miljömässiga effekterna på grundvatten. De positiva effekterna på grundvatten bedöms för alternativ 3 ungefär lika som för alternativ 2, men alternativ 3 har betydligt högre negativa effekter på luft och naturresurser som också viktas relativt högt i analysen. Om däremot de positiva effekterna på grundvatten för alternativ 3 skulle vara mer lika de för alternativ 4 så får även alternativ 3 en relativt hög sannolikhet att rankas högst av alternativen.
Tiden för genomförandet av efterbehandlingen spelar stor roll för det ekonomiska utfallet p.g.a. diskontering. Eftersom alternativ 5 är snabbare att genomföra än de andra fyra alternativen så gynnar detta alternativ 5.
LCA-analysen har mycket vida (globala) systemgränser. Den kemikalie som har analyserats (microZVI från Regenesis) i alternativ 2, 3, 4 och 5 får relativt kraftiga negativa resultat pga. långa transporter från USA och tillverkning med hög miljöbelastning. En kemikalie som tillverkats närmre Helsingborg skulle innebära att in situ-injektering får betydligt mindre negativa effekter på luft och naturresurser och därmed innebära att alternativ 3 och 4 får bättre resultat i hållbarhetsanalysen.
Den ekonomiska analysen visar att värdet av att skydda grundvattnet är högt och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är fördelaktigt att genomföra en åtgärd som innebär ett gott skydd av grundvattnet.

SCORE

förorenade områden

Hållbarhet

förenklad LCA

riskvärdering

Författare

Jenny Norrman

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

Henrik Nordzell

Tore Söderqvist

Luca Franceschini

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

Lars Rosen

Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Geologi och geoteknik

SAFIRE - Hållbarhetsanalys för förbättrad effektivitet vid efterbehandling

Formas (210-2014-90), 2014-01-01 -- 2017-12-31.

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Building Futures (2010-2018)

Ämneskategorier

Samhällsbyggnadsteknik

Naturresursteknik

Ekonomi och näringsliv

Utgivare

Geologi och geoteknik

Mer information

Senast uppdaterat

2023-03-10