Svensk petrokultur: vanor och beteenden kring fossila bränslen som hindrar klimatåtgärder

Forskningsprojekt, 2021 – 2024

Under 1970-talet gjorde Sverige en i det närmaste total omställning i sin elproduktion bort från fossila bränslen delvis med argument om hotande klimatförändringar. Men inom vissa områden ökade istället beroendet av olja. Den växande konsumtionen av importerade varor producerade med hjälp av fossila bränslen samt ökningen av motortransporter de efterföljande åren signalerar att delar av samhället var oberörda inför omställningen och de argument som förts fram i debatten om energiförsörjningen. Energikommissionens ordförande menade exempelvis 1977 att “Privatbilismen har ett mänskligt berättigande och är ett absolut frihetskrav.” Sedan dess har elenergin blivit i princip fossilfri medan utsläpp från transport och konsumtion fortsätter att öka och idag är bland de högsta i världen. Med andra ord ökar de beteenden i Sverige som bidrar till mest utsläpp, samtidigt som normer och idéer om mer hållbara livsstilar och samhälleliga klimatåtgärder är centrala i både den privata och publika sfären.Varför verkar det vara så svårt att synliggöra dessa utsläpp och i förlängningen förändra dem? För att ta reda på det menar vi att det behövs en omfattande analys av de kulturella och materiella processer som bidrar till att befästa dessa områden som självklara delar av vardagslivet och “ett mänskligt berättigande”. Medan mycket forskning berör de tekniska innovationer som förväntas bidra till minskade utsläpp, som elbilar eller forskning på alternativa materialval, saknar vi idag kunskap om de sociala och kulturella aspekter som har etablerat och upprätthåller vår användning av fossila bränslen. I projektet kommer därför de kulturella och materiella förutsättningar som har stöttat och bidragit till att forma det vi här benämner som en svensk petrokultur identifieras och analyseras. Genom att förstå denna genomgripande kultur och synliggöra den kommer vi att kunna visa på den centrala roll som fossila bränslen och särskilt olja har spelat i det senmoderna svenska samhället. Detta kommer i sin tur att resultera i en bättre förståelse av kulturella praktiker, materialiteter och målkonflikter i svensk politik som motverkar eller innebär utmaningar för genomförandet av de svenska klimatåtgärderna. Projektet kommer vidare att bidra med relevant kunskap för utformandet av framtida politiska beslut och styrmedel inom energiområdet som kan bryta den tröghet och brist på omfattande framsteg som präglat klimatomställningsarbetet.