Mammans mat och metaboliter under graviditet - påverkan på utveckling av barnets immunsystem och allergi. Metabolt fingeravtryck för att förutsäga utveckling av allergi

Forskningsprojekt, 2020 – 2024

Allergi är idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn i industrialiserade västländer - en tredjedel av alla svenska barn är drabbade. Sjukdomen går inte att bota. En fokuserad forskningsansats behövs för att bromsa denna epidemi som drabbar en stor del av befolkningen med livslånga besvär, höga läkemedelskostnader och produktionsbortfall som följd. Dagens kostråd till gravida kvinnor och småbarnsföräldrar är ineffektiva för att förebygga allergi och kan till och med öka risken, då de inte bygger på kunskap om de mekanismer som styr toleransutveckling mot ofarliga ämnen. Genom att kombinera expertis från olika vetenskapsområden kan vi angripa problemet med hur immunsystemet blir felstyrt.
Beskrivande information
3 / 51
Allergi tycks bero på att spädbarnets immunsystem inte blir tillräckligt kraftigt aktiverat under tidig barndom eller kanske redan under fosterstadiet. Svenska och västerländska spädbarn har en artfattig tarmflora, vilket har visat sig vara en riskfaktor för allergiutveckling. I projektet fokuserar vi på om fostrets immunsystem får stimulerande signaler redan under graviditeten som, tillsammans med fortsatt aktivering under spädbarnsperioden främjar tolerans och förebygger allergiutveckling. Vi använder oss av metabolomik (att mäta hundratals ämnen i blodet) för att spegla mammans matintag och metaboliter från bakterier i tarmen i mammans blod och i barnets navelsträngsblod vid förlossningen i en mamma-barn kohort (NICE) bestående av 655 familjer. Det är så vitt vi vet första gången man gör sådana studier på människa. Vi tittar också på skillnader i mönster av metaboliter hos barn som föds med kejsarsnitt och vaginalt. Den gravida och ammande kvinnans kost kan både direkt och indirekt påverka fostrets/spädbarnets immunologiska utveckling genom att: Kosten innehåller bioaktiva näringsämnen, t.ex fettsyror, som själva eller dess metaboliter transporteras över till fostret och direkt påverkar immuncellers aktivering och mognad Kosten interagerar med mikroberna i tarmen och bioaktiva metaboliter bildas som kan ge epigenetiska förändringar hos fostret, och förändringar i genuttryck i placentan som styr transporten av näringsämnen till fostret. Vårt forskningsteam kombinerar expertis inom livsmedels och näringsforskning, mikrobiologi, immunologi, systembiologi, epigenetik, obstetrik och barnallergi. Denna tvärvetenskapliga ansats och tillgång till en unik familje-barnkohort som följs från graviditet till 4 års ålder, tillsammans med tillgång till ett avancerat metabolomiklaboratorium ger oss möjlighet att studera effekten av mammans mat och metaboliter på immunologisk mognad och allergiutveckling hos barnet. Vi kommer att studera: om metaboliter från mammans kost och tarmbakterier påverkar mönstret av metaboliter i barnets blod vid födseln, och om mönstret skiljer mellan barn födda med kejsarssnitt och vaginalt. sambandet mellan mammans/barnets metaboliter vid födseln och fostret/barnets immunologiska mognad och allergiutveckling. om ett metabolt fingeravtryck i mammans/barnets blod kan identifieras som predikterar allergiutveckling, respektive frisk immunologisk mognad. genuttryck i placentan i relation till transport av olika metaboliter till fostret. om metaboliter i mammans och barnets blod kan medföra epigenetiska förändringar i fostret/barnet som i sin tur påverkar utvecklingen av immunsystemet. Resultatet från projektet kommer att utgöra en vetenskaplig bas för att ta fram kostråd för gravida kvinnor och därigenom bidra till att vända den negativa utvecklingen av allergiförekomst i västvärlden. Projektet förväntas också identifiera biomarkörer i blodet som tidigt kan förutsäga risken för utveckling av allergi.