Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion
Rapport, 2018

En stor del av den svenska jordbruksmarken utgörs av gräsmarker som används till foderproduktion åt nötkreatur. Denna markanvändning är mycket viktig för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av den biologiska mång-falden. Pågående igenväxningen av gräsmarker pga. olönsamhet, i synnerhet naturbetes-marker, hotar dessa tjänster och är en orsak till att miljömålet ”Ett varierat odlingslandskap” inte beräknas nås till 2020. Naturvårdsverkets bedömning är att det behövs starkare incitament för djurägare att hålla djur på naturbetesmarker. Även hos allmänheten finns en betalnings-vilja för att bevara naturbetesmarkerna.

Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbase-rade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien inkluderar några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött.
Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem olika eko-logiska typgårdar, fyra med mjölkproduktion och en med dikoproduktion. Typgården ”inten-siv” motsvarar dagens ekologiska produktion framräknad till år 2030 (10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika storlek på naturbetesmarker togs fram i projektet.

Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat (utan tillägg av några jordbruks-stöd) för alla typgårdar, medan all köttproduktion gick med förlust. Det sammanlagda netto-resultatet för mjölk och kött var positivt för de två typgårdarna ”intensiv” och ”gräs 8 ton” medan det var negativt för övriga; särskilt för dikogården var resultatet kraftigt negativt. Den ekonomiska lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek pga. stora skillnader i bruknings-kostnader. För att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger. Typgården ”diko”, där naturbetesmarker utgjorde det mesta av betet, skulle t.ex. behöva en ersättning motsva-rande 6000 kronor per hektar för dessa marker för att få lönsamhet. Analysen av olika stödtypers inverkan visar att ett omkretsbaserat ”kantstöd”, istället för dagens arealbaserade, kan gynna brukning av hotade gräsmarker och de ekosystemtjänster de levererar.

För att bevara jordbrukets viktiga ekosystemtjänster menar vi att det behövs en diskussion kring hur de totala stödbeloppen till lantbruket fördelas mellan de båda ytterligheterna intensivt odlad åkermark med stora skiften och naturbetesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar. Leveransen av reglerande och kulturella eko-systemtjänster skiljer sig radikalt åt mellan dessa två ytterligheter av markanvändning. Brister i tillgängligt kunskaps- och dataunderlag för gräsmarker behöver åtgärdas för att säkerställa att beräkningar av ersättningar fördelas rätt mellan olika markanvändning och gynnar gräs-markernas ekosystemtjänster.

Summary
A large share of Swedish agricultural land is grasslands used for cattle production. These grasslands deliver a range of important ecosystem services and they are crucial for biodiver-sity conservation. The maintenance of grasslands, especially permanent pastures, are threat-ened by a decrease in the number of grazing cattle and lack of profitability for farmers with small-scale fields which leads to land abandonment and regrowth of forest. This is one reason why the environmental objective "A varied agricultural landscape" is not expected to be reached by 2020. According to the Swedish Environmental Protection Agency there is a need of stronger incentives to farmers to keep grazing animals. There is also a public willingness to pay for conservation of permanent pastureland.

The project has, in dialogue with farmers, analyzed the economy and ecosystem services in grass-based cattle production systems, with focus on grazing. The study includes scenarios for future milk production systems where the intensity of yield per cow is lower than today; instead milk production is focused on a combination of both milk and meat.
Economic profitability, without any public support through the EU Farm Policy (CAP), was calculated for five modelled organic cattle farms, four with milk production and one with dedicated beef production. The most intensive dairy farm corresponded to current organic production projected at year 2030 (thus yielding 10 ton of milk/cow and year), while the
"grass" farms produce 6, 7 and 8 ton of milk per cow and year respectively in 2030. In these grass scenarios, dairy cows´ feed rations had larger proportion of roughage and pasture. All young cattle (excl. replacement heifers) were bred at the farm for meat production and the acreage of the farm was matched by the animals’ need for pasture, roughage and grain. Cost estimates for pastureland were calculated based on data collected in the project.

Milk production showed a positive economic result without public support through CAP, regardless of farm type and milk intensity, while all meat production yielded negative result. The total farm net income for milk and meat was positive for the intensive dairy farm and the modelled grass dairy farm producing 8 ton milk/cow and year, while it was negative for the other farm types. The dedicated beef farm showed a strong negative result. Economic profitability was strongly influenced by field size; the sensitivity analysis found this factor highly important for differences in operating costs. In order to reach profitability in grass-based cattle production, pastureland and small-scale fields need to be better compensated than present distribution of farm income support in the CAP.

In order to maintain important ecosystem services in agriculture, a broad discussion is needed on how farm income support should be distributed between different uses of land, with inten-sively farmed cropland on large fields on one side and permanent pastureland on small fields (with high operating costs per hectare) on the other. The delivery of regulating and cultural ecosystem services differs significantly between these two very different types of land use. The project has identified several data gaps regarding grasslands, especially pasture, which needs to be addressed to ensure that cost-based payments and payments for ecosystem services for different land use are based on realistic numbers.

Författare

Christel Cederberg

Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori

Maria Henriksson

Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, Fysisk resursteori 2

Håkan Rosenqvist

Organisation okänd

Integrerat mjölk och nötkött - effekter av lågintensiv ekologisk nötkreatursproduktion på markanvändning, miljö och ekonomi

Formas, 2014-01-01 -- 2018-04-30.

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), 2015-12-15 -- 2018-06-01.

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Ämneskategorier

Övriga andra lantbruksrelaterade vetenskaper

Geovetenskap och miljövetenskap

Mer information

Skapat

2018-06-19