Kvalitetssäkring av XRF-mätningar av tenn på fritidsbåtar

Rapport, 2023

Trots att användandet av tennorganiska föreningar i bottenfärger fasades ut för över 30 år sedan visar studier att tributyltenn (TBT) och andra tennorganiska föreningar fortsatt sprids till havsmiljön vid underhållsarbete av båtskrov. Handhållna XRF-instrument har använts under de senaste 10 åren för att mäta tenn på båtskrov och ett riktvärde är sedan tidigare föreslaget, där överskridning indikerar hög sannolikhet att tennorganiska föreningar förekommer i mätpunkten. Det föreslagna riktvärdet är dock framtaget för att tillämpas på mätdata av tenn uppmätt med ett XRF-instrument som har en applikation med en specifik kalibrering för att mäta tenn i färg.
Under de senaste åren har flera aktörer utfört mätningar av tenn, där olika XRF-instrument och kalibreringar använts, men ingen studie har undersökt hur väl dessa instruments resultat överensstämmer med varandra. Förfarandet vid mätning m a p antal mätpunkter och var dessa placerades på skrovet kunde också skilja sig. Den övergripande målsättningen med projektet var därför att harmonisera och kvalitetssäkra XRF-mätningar av tenn på båtskrov. För att kunna utföra denna övergripande målsättning utformades flera delfrågor kopplade till (1) XRF-teknik och instrumentkalibreringar, (2) hur mätning på en båt bör gå till, och avslutningsvis (3) hur mätresultat ska tolkas för att bedöma om det finns en indikation på att tennorganiska föreningar finns på skrovet eller inte.
Inom projektet har tillförlitligheten vid mätning med totalt tio olika XRF-instrument utvärderats och jämförts mot varandra genom att undersöka deras precision och riktighet. Av särskilt intresse var frågan om man får samma mätresultat med instrument kalibrerade på olika sätt. Här undersöktes riktigheten genom mätning av färgprover med känd tennhalt. Resultaten visade att tre av instrumenten hade en acceptabel avvikelse (definierat som maximalt 20% avvikelse från den sanna halten). Övriga sju instrument visade på en oacceptabel avvikelse där det genomsnittliga utbytet låg på mellan 28% och 58%, d v s instrumenten underskattar den sanna halten. För de instrument där oacceptabla avvikelser påvisades undersöktes möjligheten att förbättra mätresultaten med korrigeringsfaktorer. Resultaten visade att instrumentspecifika korrigeringsfaktorer gick att ta fram för varje instrument och appliceringen av dessa gjorde att det genomsnittliga utbytet av tenn som okorrigerat låg på 28–58% kraftigt förbättrades till 92–103%, d v s inom den acceptabla nivån. De tio instrument som utvärderats inom ramen för detta projekt har erhållit ett intyg där det framgår att instrumenten blivit kvalitetssäkrade, vilken mättid som rekommenderas samt huruvida en korrigering av mätresultat behöver utföras eller ej. Det bör dock poängteras att projektet inte utvärderat samtliga instrument som används för mätning av tenn på båtskrov i Sverige. Det är därför viktigt att dessa instrument i framtiden också utvärderas för att säkerställa att XRF-tekniken ger samstämmiga resultat.
Inom projektet anordnades även en workshop och webbinarium med XRF-utövare, båtorganisationer och tillsynsmyndigheter där ett förslag på strategi för mätning och bedömning av XRF-uppmätta tennhalter presenterades och diskuterades. Diskussionen kretsade runt tre övergripande frågor: i) hur XRF-mätningar ska utföras ii) hur XRF-mätningar ska bedömas iii) vad som kan förbättras med avseende på tillsyn och samverkan mellan myndigheter, båtföreningar och båtklubbar. Utifrån diskussionerna utformades ett förslag på en handbok som är framtagen för att harmonisera mätning och bedömning av tennhalter på båtskrov med XRF och vänder sig till utövare av XRF-mätningar och tillsynsmyndigheter (se bilaga A). Handboken är indelad i tre delar (Teknik, Mätning och Bedömning) och beskriver det viktigaste att beakta vid de olika momenten. Bedömningen är avgränsad till att avgöra om XRF-mätningar indikerar att tennorganiska föreningar förekommer eller inte förekommer någonstans på skrovet. Handboken tar inte upp om eller hur denna bedömning ska ligga till grund för eventuella åtgärder.