Virtuellt kontorsarbete (VirKA) - fysiska, kognitiva och sociala effekter av kunskapsarbete i VR-miljöer

Rapport, 2024

Projektet ”Virtuellt kontorsarbete (VirKA) - fysiska, kognitiva och sociala effekter av kunskapsarbete i VR-miljöer” (VirKA, dnr. 210043) genomfördes 2022-2024 och syftade till att bidra med kunskap, råd och erfarenheter kring användning av VR-utrustning för kunskapsarbete. Målet var att bidra med vetenskapligt belagd kunskap som kan vägleda arbetsgivare som överväger att implementera en VR-arbetsmiljö. Ett vidare mål var att skapa rekommendationer för utvecklare och användare av VR-utrustning.
Denna rapport ger översiktliga resultat av projektet ”Virtuellt kontorsarbete fysiska, kognitiva och sociala effekter av kunskapsarbete i VR-miljöer - VirKA”. Detaljerade resultat återges i kommande vetenskapliga publikationer. Det praktiska slutresultatet av projektet är rekommendationer till 1) arbetsgivare som funderar på att implementera VR-utrustning i sin arbetsmiljö, 2) användare som tänker sig att arbeta med  i VR-miljöer, och 3) designers och utvecklare av VR-system för kunskapsarbete för att vidareutveckla mer ergonomiskt genomtänkt hård- och mjukvara för kunskapsarbetssyften. Tanken är att dessa målgrupper proaktivt kan väga för- och nackdelar i förhållande till deras tänkta verksamhet, samt förutse effekter på fysiskt, kognitivt och socialt välmående samt produktivitet, samarbete och kommunikation. I synnerhet  avser projektet att utarbeta rekommendationer om fysisk belastningsexponering, rörelsemönster och fysiska beteenden som observeras vid VR-understött kunskapsarbete, samt visuella och fysiska komfortupplevelser relaterade till bärande och användning av VR-utrustning. 
Resultaten är baserade på tre kvalitativa delstudier som genomfördes med 11-24 deltagare med professionell erfarenhet av kunskapsarbete i datorbaserad miljö. Delstudierna var en solostudie, en fokusgruppsstudie och en mötesstudie. Solostudien och mötesstudien var observationsstudier där deltagare utförde arbetsuppgifter med VR-utrustning, och syftet var att undersöka hur VR-utrustningen påverkade deltagarna fysiskt och kognitivt, samt hur det är att samarbeta i ett virtuellt mötesrum. Fokusgruppsstudien hade syftet att undersöka deltagarnas upplevelse av att arbeta med VR-utrustning i solostudien, samt deras inställning till att eventuellt ha VR-utrustning som arbetsverktyg i framtiden.
Projektet planerades och genomfördes av två forskare: Cecilia Berlin från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Maral Babapour Chafi från Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen. Projektet mynnade ut i ett antal konferenspresentationer och kommande vetenskapliga publikationer.