Hållbarhetsanalys i avhjälpandeprocessen för förorenade områden - Principer och lärdomar från forskningsprojektet SAFIRE
Rapport, 2022
En viktig slutsats är att arbetet med hållbarhetsanalyser måste komma in tidigt i avhjälpandeprocessen, redan i inledningen av huvudstudien, och hållbarhetsaspekterna bör återspeglas i de övergripande åtgärdsmål som formuleras. Som exempel måste de övergripande åtgärdsmålen lägga en grund för återfyllnadsmassornas kvalitet vid schaktsaneringar, så att en fungerande markmiljö återskapas.
En annan slutsats är att det krävs ett iterativt arbetssätt för att en hållbarhetsanalys ska bli framgångsrik. Det innebär att det kan vara nödvändigt att backa till tidigare moment för att modifiera åtgärdsalternativ och samla in kompletterande information. Utgångspunkten i arbetet ska vara att den riskreduktion som krävs ska uppnås på ett så hållbart sätt som möjligt. Det gäller att vara observant på att samtliga efterbehandlingsalternativ verkligen uppfyller kravet på riskreduktion.
För flera moment i huvudstudien behöver vägledningar tas fram, med fokus på hållbarhet. Detta gäller bland annat hur övergripande åtgärdsmål formuleras och hur en åtgärdsutredning bör utformas. Tydligare vägledning i dessa och liknande frågor kan i förlängningen bidra till mer hållbara efterbehandlingsåtgärder.
hållbar efterbehandling
riskvärdering
Hållbarhet
förorenad mark
Författare
Par-Erik Back
Statens Geotekniska Institut (SGI)
Lars Rosen
Geologi
Jenny Norrman
Geologi
Projekt Järpen, riskvärdering enligt SCORE
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) (15-88068/4), 2015-08-01 -- 2016-12-31.
SAFIRE - Hållbarhetsanalys för förbättrad effektivitet vid efterbehandling
Formas (210-2014-90), 2014-01-01 -- 2017-12-31.
Drivkrafter
Hållbar utveckling
Styrkeområden
Building Futures (2010-2018)
Ämneskategorier
Annan samhällsbyggnadsteknik
Miljövetenskap
Multidisciplinär geovetenskap
Utgivare
Geologi och geoteknik