Utvärdering av statsstödet för bättre vattenhushållning: Enkätstudie av genomförda projekt 2019 och 2020

Rapport, 2022

Sedan 2019 har det varit möjligt att söka statligt bidrag för åtgärder med syfte att förbättra vattenhushållningen och trygga tillgången på dricksvatten. Bidraget benämns här dricksvattenstödet. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie vars syfte varit att utvärdera om dricksvattenstödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till de som genomfört projekt med finansiering från dricksvattenstödet under åren 2019 och 2020. Totalt besvarades enkäten för 151 projekt, vilket motsvarar 51 % av samtliga projekt som genomfördes under de aktuella åren. Samtliga län som erhållit bidrag från dricksvattenstödet finns också representerade i enkätsvaren.

Olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men behov av underlag för strategiska beslut är det vanligaste motivet, följt av bristfällig vattentillgång. För knappt hälften av projekten angavs att de bakomliggande utmaningarna delvis är kopplade till förväntade effekter av klimatförändringar och 13 % svarar ja på frågan.

Projektens avsedda effekter är framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer är vanligast men andra områden nämns också i många projekt. Av projekten bedöms 88 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt (65 resp. 23 %). Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). Vanliga anledningar som anges till varför önskad effekt inte uppnåtts är att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning, beslut m.m. krävs. Nästan 40 % av projekten innefattade investering i ny teknik och för dessa projekt bedöms i majoriteten av fallen (87 %) den nya tekniken fungera bra eller mycket bra.

En klar majoritet (97 %) av de som besvarade enkäten anser att dricksvattenstödet är viktigt eller mycket viktigt för att trygga dricksvattentillgången. dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra. Det många påpekade som problematiskt var den relativt korta projekttiden. Om denna förlängs skulle det enligt enkätsvaren vara lättare att genomföra det som är planerat i projekten och även utöka projekten, vilket skulle kunna bidra till ytterligare effekter som tryggar tillgången på dricksvatten. Under 2019 och 2020 kunde ettåriga projekt sökas, vilket avspeglar sig i kommentarerna om projektlängden. Numera går det att söka tvååriga projekt.

Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 15 % av dem inte genomförts, men 85 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning gör troligen att dricksvattenstödet framför allt används för att stötta projekt som hade genomförts även utan dricksvattenstödet. Stödet gör det dock möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt.

Det går inte att ange hur mycket säkrare den svenska dricksvattenförsörjningen blivit till följd av de åtgärder som genomförts med finansiering från dricksvattenstödet. Resultaten från enkätundersökningen visar däremot att dricksvattenstödet har bidragit till projekt som gett en lång rad olika effekter på dricksvattenförsörjningen, vilka också kan kopplas till de utmaningar man ser i branschen. Effekterna som uppnåtts får därför anses ha en positiv effekt på den svenska dricksvattenförsörjningen.